teknik

Forskare vid University of Vermont har utvecklat en ny typ av levande maskin som kan röra sig mot ett utvalt mål och utföra enkla uppgifter. Dessutom kan de självläka om de skadas. Dessa små ”xenobotar”, som forskarna valt att kalla dem, har konstruerats med hjälp av AI i en superdator och sedan byggs ihop av hud- och hjärtceller från en groda. - De är varken en traditionell robot eller en känd art. Det är ett nytt slags ting: en levande, programmerbar organism, säger Joshua Bongard, en av huvudförfattarna till studien som publicerats i tidskriften PNAS . För att komma fram till rätt form för...

AI-forskningen går framåt med stormsteg, men ligger efter när det gäller hur väl systemen kan förklara det de gör. – Det är mycket mycket svårt att tolka det som händer inuti dagens deep learning-system, säger Mark Edmonds, forskare på institutionen för datavetenskap vid UCLA, Kalifornien. Forskargruppen han tillhör har därför tagit fram en AI-modell som kan förklara sig, och samtidigt testat vilka typer av förklaringar som skapar mest tillit hos människor. Studien är publicerad i Science Robotics . Video of AI öppnar burkar – och förklarar sin tankeprocess Stor variation trots samma...

Bakom projektet ligger forskningsinstitutet RISE. Drönaren flög från en restaurang i utkanten av Linköping till stadens universitetsområde. – Leveransen bestod av basilikakyckling och ris, maten var fortfarande varm när den kom fram och det var mycket gott, säger Rasmus Lundqvist, forskare inom autonoma system på RISE och verksamhetschef för drönarflygningen. Precision och säkerhet största utmaningen I och med den lyckade leveransen är det EU-finansierade forskningsprojektet AWARD2 därmed avslutat. Drönaren var helt självkörande och flög utom synhåll, vilket kräver ett särskilt tillstånd av...

Svenska kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till mammografiundersökning vartannat år och kvinnornas bilder granskas av två oberoende radiologer. Trots ett väl utvecklat screeningprogram med hög närvaro kan det dyka upp cancer mellan kvinnans screeningtillfällen, så kallade intervallcancrar. Dessa är ofta mer avancerade och kopplade till en ökad dödlighet. Karin Dembrower, bröstradiolog vid S:t Görans sjukhus i Stockholm och doktorand vid Karolinska Institutet, har tillsammans med forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset och Kungliga Tekniska Högskolan utvecklat och testat en algoritm...

Ljus går att böja med hjälp av glaslinser. Men den klassiska optiken har sina begränsningar. Bland annat går det inte att se mindre detaljer än några hundra nanometer. Det är däremot möjligt med nanooptik som öppnar för nya sätt att utnyttja ljus. En komponent inom nanooptiken är fenomenet plasmon – en förstärkning av vissa ljusvåglängder som träffar nanopartiklar av metall. Ofta används guld eller silver. Plasmon kan stängas av och sättas på Hittills har dessa små ljusförstärkare inte gått att styra. Det har emellertid forskare vid Linköpings universitet ändrat på. De har utvecklat plasmoner...