Digitaliseringen blev smutsig

Publicerad

Jonas Mattsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Forskning & Framsteg. Den här artikeln är en redigerad version av ledaren i F&F 1/2023.
Bild: Martin Stenmark

När det digitala ska illustreras är bilderna ofta isande blå och uppenbart skapade med hjälp av just digitala bild­behandlingsprogram. Bildspråket bygger på en idé om det digitala som fjärmar sig från ångande fabriker och smutsig jord. Det digitala som ande, till skillnad från kropp. Kultur snarare än natur. Eller varför inte moln, som i alla fall jag föreställer mig som cumulus. De är vita, bulliga och fyllda med familjebilder, gamla mejl och Forskning & Framsteg-sidor som vi skickar till tryckeriet.

I senaste numret av F&F har vi en sådan isblå bild av en serverhall – och en bild från soptippen i Ghanas huvudstad Accra, där mycket av den digitala elektronik som passerar genom våra liv hamnar. I artikeln finns också en bild av en av de gruvor i Kongo som förser våra mobil- och datorbatterier med kobolt. De två senare bilderna är så mycket verkligare. Av jord är du kommen, till jord skall du åter varda. Allt vi gräver upp kommer för eller senare ner igen. På vägen däremellan används det, skapar glädje och sorg – och smutsar ner och värmer upp planeten.

I artikeln med bilderna skriver teknikhistorikern Nina Wormbs om den fysiska sidan av vår digitala samtid. Hon pekar på hur mycket skräp vi producerar – och att det är hög tid att vi tar hand om miljökonsekvenserna av vår digitala livsstil. Jag kan tänka att digitaliseringen blev mer som Bladerunners smutsiga mix av gammalt och nytt än det kliniskt rena framtidseposet 2001.

Den 25 januari samlar Forskning & Framsteg och Riksbankens Jubileumsfond Nina Wormbs och tre andra experter för en kväll om livet efter digitaliseringen. Välkommen att lyssna och diskutera på teatern Playhouse i Stockholm! Då kommer vi också att tala om hur avancerad AI hinner ikapp vår hederliga gamla människointelligens.

Nyligen slog AI-chattroboten Chat GBT världen med häpnad genom att ge utförliga svar, som dessutom utvecklas under diskussionens gång. När jag gick in på chat.openai.com och bad roboten att skriva en ledare till Forskning & Framsteg kom den först med en allmän presentation av tidningen, som jag kände igen ganska väl från våra egna beskrivningar på fof.se. Sen gav den några allmänna tips om att ta upp de senaste genombrotten inom olika vetenskapsfält och berätta om hur teknisk innovation påverkar samhället positivt. Det lät som ett upplägg jag använt i flera ledartexter.

När jag sedan upprepade min fråga om skrivhjälp så levererade chattroboten en komplett ledare. Jag lämnar över till dig, kära läsare, att avgöra om det är jag eller en AI-robot som skrivit den text du just läst.

God läsning!   

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor