Ekonomi: 1000 kr inte alltid värda 1000 kr

Klassisk ekonomisk teori bygger på att människor är rationella. Ekonomi har också setts som en fältvetenskap där forskare kunnat observera men inte experimentera.

Dessa förutsättningar har utmanats av de två forskare som av Kungl Vetenskapsakademien tilldelats årets pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, amerikanerna Vernon Smith och Daniel Kahneman.

Somliga av Smiths experiment har gällt auktioner. Sådana har traditionellt använts på marknader för råvaror och aktier och på senare tid också vid avreglering av offentliga monopol, t ex vid försäljning av sändningsrätter för privata radiostationer. Det finns fyra grundläggande typer av auktioner:

Enligt ekonomisk teori ska auktionerna ge samma utfall om förutsättningarna i övrigt är lika. Vernon Smith har i stället funnit att engelska auktioner och andraprisauktioner ger de högsta genomsnittliga försäljningspriserna, följt av förstaprisauktioner och sist holländska auktioner.

Genom experiment har Smith också utvärderat olika sätt att fördela start- och landningstider på flygplatser och att organisera marknader för elkraft.

Andra halvan av årets pris går till psykologen Daniel Kahneman, som visat att människor i många situationer inte alls är ekonomiskt rationella och inte fattar beslut enligt teorin om förväntad nyttomaximering.

Tillsammans med den avlidne Amos Tversky har Kahneman visat hur människor använder tumregler som systematiskt strider mot grundläggande satser i sannolikhetsläran. Exempelvis gör de flesta försökspersoner samma sannolikhetsbedömningar oavsett om det är stora eller små grupper som valts ut att representera helheten, dvs de tar inte hänsyn till att osäkerheten om medelvärdet minskar drastiskt när stickprovet görs större. I ett välkänt experiment ansåg således försökspersonerna det vara lika troligt att det under en given dag skulle födas mer än 60 procent pojkar på ett litet sjukhus (med få födslar) som på ett stort sjukhus (där det föds många barn).

I ett annat experiment av Kahneman och Tversky fick försökspersonerna i uppgift att på grundval av vissa uppgifter kategorisera personer som ”försäljare” eller ”kongressledamot”. När en slumpmässigt utvald person beskrevs som intresserad av politik och debattglad trodde de flesta att denne var kongressledamot, trots att den mycket högre andelen försäljare i befolkningen gör det mer sannolikt att det var en försäljare.

En slående upptäckt är att flertalet människor har starkare motvilja mot förluster än de värdesätter vinster av samma storlek: en förlust på tusen kronor upplevs vara större än värdet av tusen kronor i form av en vinst.

För att förklara sina iakttagelser har Kahneman och Tversky utvecklat den s k prospektteorin (prospect = framtidsutsikt). Med den kan de bättre förklara beteenden som avviker från traditionell ekonomisk teori: exempelvis benägenheten att teckna dyra och kraftigt olönsamma småskaliga försäkringar för enstaka hushållsapparater, eller benägenheten att köra till en avlägsen butik för att spara hundra kronor på ett mindre köp jämfört med oviljan att göra samma resa för att spara hundra kronor på en dyrare vara.

– Årets pristagare är verkliga pionjärer, säger professor Torsten Persson, ordförande i ekonomipriskommittén. De är inga mediala kändisar som ger råd om ekonomisk politik, utan mer inomvetenskapliga hjältar.