Lagom mångfald?

Det finns exempel på åtgärder som i någon mening – t ex regionalt eller under vissa betingelser – ökar den biologiska mångfalden men som vi av andra skäl inte vill vidta. Och alla mångfaldsbevarande insatser drar resurser som hade kunnat användas till något annat.

I detta nummers Tema försöker vi därför problematisera ämnet. Vad menas med biologisk mångfald, vilka är argumenten och handlingsalternativen, och vad är det som kostar?

Somliga miljödebattörer kommer kanske att tycka att Forskning & Framsteg nu motverkar arbetet för biodiversitet. Och har man en närmast översinnlig tro på den biologiska mångfaldens förtjänster och ser just nuets biologiska tillstånd som särskilt eftersträvansvärt kan man möjligen tolka det så. Men vår ståndpunkt är klar: utan en såväl naturvetenskaplig som filosofisk genomlysning av frågan finns tvärtom risken att det folkliga stödet med tiden eroderas.

Trängselavgifter för att få köra bil i innerstäderna är en helt annan miljöfråga. Här förespråkar en nästan enig forskarkår marknadsinriktade lösningar. Man kunde tro att de politiska skiljelinjerna skulle gå på samma sätt som vad gäller s k marknadshyror för bostäder i storstädernas kärnor, där det också handlar om att ta betalt för ett värde som varit så gott som gratis. Men här råder upp-och-nervända världen: partier till höger om mitten tenderar att vara emot trängselavgifter och tvärtom. Detta borgar för en fascinerande debatt inför de kommunala folkomröstningar som ska hållas så småningom. För kanske hinner ideologierna ikapp maggropsreaktionerna.