Från nationellt till globalt
I börsföretags årsredovisningar finns ofta ett så kallat vd-brev som ska spegla företagets visioner. Claes Ohlsson, forskare i nordiska språk vid Göteborgs universitet, har tillsammans med Stefan Tengblad på Handelshögskolan i Göteborg undersökt vd-breven från femton stora svenska företag från åren 1981, 1991 och 2001.
Aktieägarnas intressen har fått ökad betydelse. Gruppen förekommer mer i vd-breven och nämns på senare tid ofta i samband med begreppet ”värdeskapande”. Kritiker har kallat denna trend för kvartalskapitalism: att aktieägarnas kortsiktiga intressen har fått ökad betydelse. Samtidigt talas mer om ”ansvar”, ”långsiktighet” och ”värderingar” i vd-breven. Dessa begrepp syftar oftare på vad som bör göras än på vad som faktiskt gjorts eller görs. Ordet ”miljö” förekom oftast 1991, det år då miljöpartiet skulle försvara sin nyvunna plats i riksdagen.
Ord som ”regering”, ”riksbank”, ”stat” och ”fack” minskar i antal redan 1991. År 2001 förekommer de inte alls. Den politik som nämns är i stället den globala politiken. Det skrivs mindre om Sverige och det svenska samhället i vd-breven – företagen identifierar sig mindre med Sverige. I stället nämns ”USA” oftare. Ordet ”internationell” har ersatts av ”global”, och ”utlandet” av ”världen”.
Man kan alltså tala om ett perspektivskifte i vd-breven: Sverige är inte längre självklart, och hela världen är arenan för företagandet. Ser man till de undersökta företagens verksamhet, har också antalet anställda minskat i Sverige och ökat i utlandet. De utländska ägarna i företagen var under 10 procent 1981, men hela 35 procent år 2001. Allt detta är tydliga tecken på en tilltagande globalisering.
