Gnosjöandan lever!

I småländska Gnosjö arbetar mer än 4 av 5 av de vuxna invånarna. Det gör att Gnosjö toppar listan härintill över Sveriges flitigaste kommuner. I de kommuner som ligger sämst till arbetar bara drygt hälften av invånarna. Vad är det som gör att så många arbetar i just Gnosjö?

– Jag brukar tala om faktor X i sådana här sammanhang, säger Göran Brulin, professor i arbetsorganisation vid Arbetslivsinstitutet och i industriell ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan.

– Det handlar om korsbefruktande nätverk som håller arbetslöshet och långtidssjukskrivningar nere. Det sker en informell förmedling av arbeten via kontakter, och facket har en annan roll. Till exempel kan en fackordförande vara med i samma pingstförsamling som en arbetsgivare, och konflikter kan hanteras på ett mer fruktbart sätt genom många olika kontaktytor. Regionen präglas också av föreningsliv, teatrar och församlingar. Välgörenheten är omfattande.

– Och egentligen spelar det inte någon roll vad man ägnar sig åt, säger Göran Brulin. Huvudsaken är att det finns ett socialt kitt och en tillit i samhället.

I dagens postindustriella samhälle är detta viktigare än någonsin, när produktionen blivit mindre storskalig och byråkratisk, och de informella kontakterna allt viktigare.

– Detta framgår med all tydlighet av gamla bruksorter i Norrland. Om den storskaliga produktionen plötsligt läggs ner, drabbas orten av stor arbetslöshet och har svårt att komma ur den.

Kommuner med högst respektive lägst andel arbetande i befolkningen i åldern 16-65 år.

Kommun, Procent

• Gnosjö, 81,
• Värnamo, 80
• Tranemo, 79
• Nykvarn, 79
• Habo, 79
• Älmhult, 79
• Kungsbacka, 78
• Öckerö, 78
• Knivsta, 78
• Värmdö, 78
• Överkalix, 65,
• Ljusnarsberg, 65
• Årjäng, 65
• Lund, 63
• Landskrona, 61
• Eda, 61
• Pajala, 60
• Malmö, 59
• Övertorneå, 58
• Haparanda, 51