Dystra tider för pollenallergiker
Nu har växterna börjat fylla luften med sina hanliga könsceller.
Några lyckas träffa en väntande pistill att bilda frö med, men det stora flertalet hamnar på kargare platser – till exempel i våra andningsorgan. Varje år andas var och en av oss in upp emot 100 000 små pollenkorn från växter som utnyttjar vinden för sin fortplantning. De allra flesta märker ingenting. Men för landets 1,6 miljoner pollenallergiker är växternas kärleksliv en snuvig, rödögd och kliande plåga.
Den vanligaste orsaken till pollenallergi har länge varit björk, som kan släppa ut miljontals pollenkorn från ett enda björkhänge. Men på senare tid har gräs petat ner björken till plats nummer två. Ungefär 65 procent av Sveriges pollenallergiker beräknas i dag vara gräsallergiker. Tredjeplatsen innehas av den gråludna örten gråbo.
Under det senaste decenniet har även den nordamerikanska växten malörtsambrosia, en släkting till gråbo, börjat sprida sig i Sverige. Malörtsambrosians pollen kan ge en mycket stark allergisk reaktion. I laboratorieförsök har den dessutom visat sig öka pollenproduktionen kraftigt när atmosfärens koldioxidhalt stiger. Det finns därför farhågor att den pågående klimatförändringen kan leda till förvärrade allergiproblem.
Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm sammanställer sedan många år pollenprognoser som en hjälp för landets allergiker. De finns tillgängliga på museets webbplats (www.nrm.se).
