Förbud mot glödlampor sparar fem kärnkraftsreaktorer i EU

I september genomför EU den första etappen i ett förbud mot glödlampor, då matta glödlampor och klara 100-wattslampor förbjuds. Fram till år 2012 kommer sedan allt fler av de rundstrålande glödlamporna att förbjudas, och i stället ska vi använda lågenergilampor, halogenlampor och lysdioder.

Förbudet har väckt debatt, inte minst med tanke på att lågenergilampor innehåller kvicksilver – en farlig tungmetall.

– Lågenergilampor utgör ett undantag från direktiv som annars förbjuder tungmetaller i elektronik. Under en övergångsperiod kan man tänka sig att detta kommer att öka användningen av kvicksilver, men det är inte tänkt att det ska vara så för alltid, säger Helen Lindqvist, handläggare vid Naturvårdsverket.

Viktig återvinning

Anledningen till att låg­energilampor får innehålla kvicksilver är att det än så länge inte finns något annat bra sätt att få vitt ljus från lysrör – som är flera gånger effektivare än glödlampor.

– Det är enorma energibesparingar, och då får man väga klimatmålet mot en viss ökad risk med kvicksilver, säger Helen Lindqvist.

För att undvika att kvicksilver förgiftar mark, vatten och luft ska lågenergilampor – precis som glödlampor – återvinnas.

– Man måste ta reda på hur det fungerar på orten där man bor. I vissa kommuner får man ett insamlingskärl där man kan samla allt farligt avfall, och det blir vanligare med insamling vid butiker, säger Magnus Franzell vid Belysningsbranschen, en branschförening för tillverkare och importörer av ljuskällor.

I dag vet man faktiskt inte hur stor andel av lågenergi­lamporna som faktiskt återvinns, delvis för att de håller omkring tio gånger längre än glödlampor.

– Beräknar man livslängd och försäljning tillbaka i tiden finner man att insamlingsgraden är hög, kanske 80-90 procent. Men eftersom lamporna håller så pass länge vet vi inte hur många som byts ut varje år, säger Magnus Franzell.

– Det har gjorts så kallade plockanalyser av sopor. Där konstaterar man att det finns en hel del vanliga glödlampor i soporna, men det finns oerhört få låg­energilampor. Det tyder på att insamlingen av lågenergilampor fungerar bra.

Något som är mindre känt är att även bruk av vanliga glödlampor bidrar till kvicksilver i naturen. Med ström från kolkraftverk innebär nämligen varje kilowattimme utsläpp av en fyrtiondels milligram kvicksilver. Sverige har endast en liten andel el från kolkraft, men i EU som helhet kommer omkring var tredje kilowattimme från kol. I det samlade elnätet sparar en lågenergilampa in ungefär lika mycket kvicksilverutsläpp som den själv innehåller.

Lägre elräkning

En fördel med lågenergi­lampor är att de kan återvinnas i stället för att kvicksilvret sprids. En nackdel är å andra sidan att det kan bli ganska höga koncentrationer där en lampa går sönder.

Kemikalieinspektionen har publicerat riktlinjer för vad man ska göra om en lågenergilampa går sönder, men skriver samtidigt att det inte är någon fara att bli utsatt för kvicksilver enstaka gånger. (Man bör samla upp resterna, våttorka samt lägga skärvorna och trasan i glasburk. Dammsug inte. Om lampan lyste när den gick sönder bör man dessutom vädra först.)

Den skillnad som privat­personer främst kommer att märka är förmodligen att elräkningen krymper. I genomsnitt går en fjärdedel av hushållselen till belysning, och Energimyndigheten räknar med att den posten ska halveras. I Sverige betyder det besparingar på 2 terawattimmar. Det motsvarar energi från en fjärdedels kärnkrafts­reaktor eller hushållsel till 400 000 hem. I hela EU är besparingen tjugo gånger större.

Fungerar sämre i värme och kyla

En sällan omnämnd effekt är att det kommer att bli svårare att välja belysning. Lågenergilampor fungerar bra där det behövs mycket ljus, men är känsliga för värmeskiftningar.

– När lufttemperaturen stiger över 25 grader går deras prestanda ner. Och där det är kallare än vanlig rumstemperatur kan man förlora 40–45 procent av ljuset, samtidigt som det tar längre tid för lampan att tändas, säger Kalle Hashmi, belysningsexpert på Energimyndigheten.

För belysning utomhus, där det kan bli minusgrader, bör man därför använda halogenlampor.

– Det är också bättre att använda halogenlampor där färgkontraster är viktigt. Lågenergilampor är svaga i det röda området, så om man vill framhäva rött i sin inredning får man inte samma känsla med lågenergilampor, säger Kalle Hashmi.

Lysdioder är den mest effektiva ljuskällan, men de är dyra.

– Inom vissa tillämpningar kommer lysdioder att börja användas relativt snart, men för allmän belysning dröjer de. Halogenlampor på 20 watt är ganska vanliga i spotlights i hem, och de skulle kunna bytas mot lysdioder på 5 watt redan nu, säger Kalle Hashmi.