Hon vet hur vi kan drabbas

En dag i Tanzania, i början på 1980-talet, blev Annika Carlsson-Kanyama tillkallad av bychefen för att döma en kvinna som olovligen hållit en get i byn. – Det var verkligen Afrika ute på landet. Husen var byggda av röd jord, och det var torrt och dammigt. Eftersom marken var extremt nedsliten var det förbjudet att ha boskap i byn, och de som hade djur var tvungna att flytta till ett annat område. Annika Carlsson-Kanyama hade nyss kommit till Tanzania som biståndsarbetare och arbetade för att motverka att marken eroderades. Men att agera domare var inget hon var förberedd på. – Kvinnan förklarade, på swahili, att hennes son var epileptiker och att hon hade slaktat geten för att tillverka medicin. Så vände sig alla mot mig och frågade vad kvinnan skulle dömas till. ###Samhällets säkerhet I dag, ett kvartssekel senare, arbetar Annika Carlsson-Kanyama fortfarande med miljöfrågor. Men i stället för att ha händerna i den röda tanzaniska jorden är hon forskningschef för klimat- och energianpassning vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Det är ett tecken i tiden att FOI har en avdelning som sysslar med energi- och klimatfrågor. Det är inte bara väpnade anfall som utgör hot mot Sverige. – Det handlar om samhällets säkerhet i stort. Vi måste förbereda oss för översvämningar och värmeböljor, och anpassa oss så att konsekvenserna inte blir så stora. Sedan 2006 går en stor del av hennes arbetstid till FOI:s program Climatools, som ska hjälpa till att förbereda det svenska samhället för de förändringar som ett varmare och blötare klimat innebär. – År 2060 kommer de flesta vintrar i Stockholm att vara snöfria. I Umeå har man snö ibland, och ­ibland inte. Jord- och skogsbruk i Sverige ser helt annorlunda ut – kanske har majs blivit en vanlig gröda. Och sommarturismen har flyttat från södra till norra Europa. ###Smittor och värmeböljor En av de frågor som Annika Carlsson-Kanyama arbetar med är nya hälsorisker till följd av klimatförändringar, bland annat sjukdomar. Flera smittor kommer att bli vanligare med mildare vintrar och varmare somrar. Redan i dag har högre temperaturer gjort att fästingar sprider sig längre norrut i landet, vilket ökar risken för tbe och borrelios. Med mildare klimat ökar också risken för salmonella och matförgiftning, som i dag drabbar omkring 4 000 respektive 400 000 svenskar varje år. Kanske kommer nya sjukdomar att komma till Sverige, så som West Nile-feber. Den kan ge hjärninflammation, och även om symtomen kan behandlas finns i dag inget sätt att bota sjukdomen. Med varmare klimat kommer också häftigare regn. Studier i USA visar att de flesta utbrotten av vattenrelaterade sjukdomar kommer efter extremt kraftig nederbörd. I och med att snöfria vintrar blir mörkare räknar man också med att antalet depressioner kan öka. – Det är omöjligt att vara helt säker på vad som kommer att hända. Ett sätt att ta reda på möjliga risker är att studera nyhetsklipp från perioder och platser som har upplevt extrema väderhändelser. Man måste förstås också lyssna på experter från många olika områden. – Men när det gäller just infektionssjukdomar har Sverige bra system för att spåra och bota dem, så det ser vi inte som någon stor risk. När det gäller värmeböljor har vi där­emot inte någon beredskap. Vid en värmebölja 2006 i Skåne såg vi ett större antal sjukhusinläggningar än vanligt, folk strömmade till akuten för att de mådde dåligt. En framtida kraftfull värmebölja kan slå hårt mot sjukvården, och det kan ske redan nästa sommar. I och med att Sverige är ett kallt land behövs inte så höga temperaturer för att påverka hälsan, framför allt hos äldre. Ur hälsosynpunkt är den bästa temperaturen för svenskar 11–14 grader. För varje grad däröver ökar dödligheten med 1 procent. Med flera varma dagar i följd blir effekterna mer än dubbelt så stora. – Jag bor jag i närheten av Alby tunnelbanestation, som ligger långt under marken. Jag har tänkt att om det blir värmebölja får vi i familjen gå dit och svalka oss ett par timmar. Kommunerna måste börja fundera över om man ska evakuera folk vid värmeböljor. Var kan man ta in folk om det är för varmt för att vara hemma? Tyvärr är det få kommuner som har tänkt i de banorna eller gjort andra förberedelser inför utmaningarna som klimatförändringar innebär. – Arbetet är fortfarande väldigt mycket i början. En del kommuner har satt i gång, men långt ifrån alla. För att hjälpa kommunerna tar Climatools fram checklistor, där organisationer kan se vilka åtgärder som bör genomföras. – Vi lämnade nyligen en sådan lista till äldreomsorgen i Botkyrka, och det blev idel nej som svar på frågan om de hade vidtagit åtgärder. Det som behövs då är utbildning för personalen. ###Jordskred och dricksvatten Ett varmare klimat påverkar inte bara folkhälsan, utan också byggnader och infrastruktur. Nya projekt, som Citytunneln i Stockholm och Botniabanan, är anpassade för att klara klimatförändringar. Men äldre vägar och byggnader kan få problem med höjd havsnivå, mer vatten i marken och mer omfattande tjällossning. Kanske måste järnvägssträckor dras om. – Den ökande nederbörden kan resultera i ökade risker för ras och skred. Det kan drabba vägar och järnvägar och andra investeringar i infrastruktur. För tjugo år sedan tänkte man inte på sådant. Jag jobbade själv inom miljöförvaltningen, och i remisserna vi fick in i slutet av 1980-talet skrev vi inte in något om klimat- och miljöförändringar. Effekterna av stigande havsnivå har redan haft inverkningar i närheten av Sverige. – I Danmark finns det hus som ligger fint med havsutsikt som inte går att försäkra längre. Det finns också hus på Strandvägen i Stockholm som är i fara. När havsnivån stiger där är inte det allvarligaste att kajen svämmar över, för det kan man bygga murar för, utan att grundvattnet stiger. Det tål inte byggnadernas grunder. Stockholm är dessutom speciellt utsatt när det gäller dricksvatten, eftersom i princip allt färskvatten hämtas från Mälaren. – Det var en havsvik förut, och så har landet höjts. Skulle havsnivån stiga snabbt kanske alternativet blir att låta det bli en havsvik igen. Och då har man ingen vattentäkt. Det finns idéer om att bygga en rörledning norrifrån, men det vore ett jätte­projekt. ###Har vållat debatt Men Sveriges klimatanpassning är inte det enda som Annika Carlsson-Kanyama arbetar med. Den del av hennes forskning som än så länge vållat mest debatt är hur män och kvinnor på olika sätt bidrar till – och påverkas av – klimatförändringar. – Män bidrar till klimatförändringen mer än kvinnor och är mind­re benägna att vidta åtgärder. De som bestämmer är en rad vita män i väst, samtidigt som fattiga kvinnor i utvecklingsländer drabbas hårdast. Det är ganska absurt. Statistiken över kvinnor­nas utsatthet är tydlig. I översvämningar i Bangladesh år 1991 var drygt 80 procent av de omkomna kvinnor, mycket på grund av att de befann sig i hemmen och inte nåddes av varningar från myndigheterna. Värmeböljan som härjade i Sydeuropa år 2003 tog omkring 30 000 liv, var­av hälften i Frankrike. Bland offren var det nästan dubbelt så många kvinnor som män. Men trots det finns ingen heltäckande förklaring till att kvinnor drabbas hårdare. – En anledning kan vara att kvinnor oftare tar vätskedrivande medicin, en annan att de utför hushållsarbete även under varma perioder. Det är ofta kvinnor som tvättar och lagar mat, medan mäns uppgifter kanske kan skjutas på framtiden så att de kan vila i stället. Undersökningar i Tyskland visar att män inte ser så negativt på värmeböljor, medan kvinnor mår dåligt av dem. Några av de uppgifter som ofta tillfaller kvinnor i fattiga länder är att hämta vatten och ta hand om sjuka – vilket kan vara avsevärt tyngre i varmare klimat. Över lag har kvinnor dessutom lägre inkoms­ter än män, vilket betyder att de har sämre möjligheter att skaffa luftkonditionering eller göra andra investeringar för att skydda sig. ###Vill göra skillnader synliga En oroande trend vid tidigare värmeböljor är att de som drabbas inte alltid söker sig till sjukhus. – Folk har legat och dött hemma. De förstår uppenbarligen inte hur dåligt de mår. Speciellt äldre kvinnor kan vara sårbara. – Om personal kommer hem till en gammal kvinna som ser lite risig ut men säger att det inte är någon fara, gäller det att veta om kvinnan hör till en utsatt grupp eller inte. Reaktionerna på forskning inom klimat och genus har inte alltid varit positiva. Ibland har Annika Carlsson-Kanyama anklagats för att vilja skuldbelägga män. – Jag tycker att om skillnaderna blir synliga kan man påverka dem. Den största skillnaden ligger i transporterna, där män släpper ut mycket mer avgaser än kvinnor. Det kan påverka hur man säljer budskap om att exempelvis köra försiktigare. ###Köttindustrin protesterade Genusforskning inom klimat är inte det enda i Annika Carlsson- Kanyamas forskning som har väckt känslor. Hennes första projekt – som doktorand – handlade om hur mat påverkar klimatet. När hon försvarade sin avhandling reste sig en representant från köttindustrin och protesterade mot hennes resultat. Han sade sig ha bevis för att köttindustrin inte belastar klimatet. – I dag är köttets klimatpåverkan mer accepterat. Till exempel frågar Naturvårdsverket om man äter mind­re kött än tidigare i sina enkäter om klimatpåverkan. Annika Carlsson-Kanyama är glad över att fler är medvetna om miljö­belastning från mat, men också orolig över att det tagit så lång tid. Och det är stor skillnad mellan medvetenhet och handlingar. – Den globala köttkonsumtionen har ökat varje år, och det finns inget som tyder på att det skulle vända. Vi har ingen köttskatt, till exempel. Så även om kunskaperna trängt in har de inte översatts i åtgärder. Tyvärr är det inte bara köttkonsumtion och växthusgaser från mat som fortsätter att öka. Globalt har de totala utsläppen av växthusgaser de senaste åren överstigit även de mest pessimistiska scenarierna från FN:s klimatpanel IPCC. – Målsättningen är 30–40 procent mindre utsläpp till 2020. Tio år kvar – det är ingenting! Vi har inte kommit till stadiet då vi börjar genomföra kraftfulla åtgärder än. Det kanske inte sker förrän 2050. – Frågan är om vi klarar omställningen till ett klimatsmart samhälle när det tar så lång tid med förändringar. Men om jag inte var hoppfull skulle jag inte forska på det här. Själv tycker Annika Carlsson-Kanyama att hennes kunskaper om klimatpåverkan har fått genomslag i hur hon själv lever. – Det är klart att det är så. Man kan inte ge andra massa råd och räkna på saker utan att tänka på hur man har det själv. Jag är inte bästa exemplet, men jag har tänkt till. – Jag borde rimligtvis ligga under det svenska genomsnittet för klimatpåverkan, i och med att vi inte har någon bil i familjen. Men jag pendlar ganska långt varje dag. Även om jag inte kan åka mer miljö­vänligt blir det en hel del energi. Om jag skulle genomföra någon förändring i mitt liv för att minska de utsläpp jag bidrar till skulle det vara att ha bostad och arbete närmare varandra. ###Klimat är inte allt Samtidigt är hon medveten om att miljön bara är en av flera faktorer som styr människors beslut. – Jag kan gå i en affär och se ungefär hur mycket växthusgasutsläpp det blir av olika varor. Men jag kan inte hela tiden välja det mest lågutsläppande. Det beror på tid, pris, och inte minst på vad man tycker om. Jag tänker alltid på sådant när jag äter, men det är inte det enda jag tänker på. Att just mat blev föremål för Annika Carlsson-Kanyamas forskning är inte en slump. Odling är ett stort intresse, och långt innan hon blev forskare började hon sin yrkeskarriär som lantbrukare. – Det var på 1970-talet, då hotet om kärnvapenkrig hängde i luften. Jag hade gått lantbruksskola i ett år, för jag tänkte att om det blir krig klarar man sig alltid om man kan odla. – Jag drömde om en egen gård, och vill man ha det i Sverige behövs stora lån. Jag hade träffat en fransman, så vi åkte tillsammans till Martinique i Västindien, och efter ett år flyttade vi till Franska Guyana där det var fördelaktiga villkor för att hyra land för jordbruk. ###Från bonde till bistånd Det var efter åren i Sydamerika som Annika Carlsson-Kanyama blev biståndsarbetare i Afrika. Det var långt innan hon började fundera på att forska, men erfarenheterna spelar ändå en roll i hennes nuvarande arbete. – Människor levde enkelt, men hade hög livskvalitet. När jag tänker på ett klimatsmart samhälle är det bra att ha stöd i den upplevelsen: man kan ha mindre och ändå må väldigt bra. I Tanzania träffade hon också sin blivande man. Deras tre barn har lärt sig swahili, vilket Annika Carlsson-Kanyama fortfarande kan tillräckligt bra för att klara vardagliga konversationer. Det kan ju vara bra om hon återigen skulle bli tvungen att döma en kvinna som slaktat en illegal get. Och hur blev domen? – Jag sa att för den här gången fick det vara, men att hon inte skulle göra om det. Det verkade göra dem nöjda.