Hur bra kan friidrottsrekorden bli?

**Fråga:** Sommar innebär friidrottssäsong. Som gammal distriktsmästare i höjdhopp på 1960-talet har jag under årens lopp med stort intresse följt rekordutvecklingen i hopp, löpning och kast – och min enkla fråga är var det ska sluta.

*Sven Nilsson*

**Svar:** Rent teoretiskt kommer rekorden aldrig att sluta slås så länge människan finns kvar på jorden och de yttre omständigheterna i övrigt är desamma. De kommer dock att slås alltmer sällan och med allt mindre marginaler.

Men nu är de yttre omständigheterna inte desamma utan de förbättras hela tiden i form av nya material och redskap, nya tekniker för att utföra de olika grenarna samt bättre metoder för att förbereda sig (exempelvis träning, kost och prestationshöjande medel).

När det gäller frågeställarens egen gren, så finns det biomekaniska beräkningar som visar att maxgränsen inte är mycket högre än 2,50 meter. Dagens världsrekord är 2,45 meter, satt redan 1993 vilket pekar på att det är svårslaget. Men författaren till F&F-artikeln, Karl Daggfeldt, understryker också att framtida hoppare med optimal skelettkonstruktion, längre och lättare ben, mindre ”onödig” vävnad och med stor andel snabba muskelfibrer skulle kunna hoppa betydligt högre.

Liknande beräkningar visar att världsrekordet inomhus i stavhopp på 6,15 meter, också från 1993, inte är långt ifrån den nuvarande biomekaniska maxgränsen.

När det gäller längdhopp är anloppshastigheten av stor betydelse. Dagens elithoppare når brädan i en fart av ca 12 meter i sekunden, vilket pekar på en maximal hopplängd på drygt 9 meter. Dagens världsrekord är 8,95 meter, satt redan 1991.

Friidrottens ”blå band” är nog annars 100 meter. Världsrekordet sattes så sent som i augusti ifjol, 9,58 sekunder. Utifrån data om hur rekordet har sänkts de senaste årtiondena försökte statistikern Mark Denny vid Stanford University nyligen i tidskriften Journal of Experimental Biology att räkna fram ”snabbast möjliga tid” på 100 meter. Kanske förvånande blev hans resultat inte lägre än 9,48 sekunder. Detta stämmer dock väl med att världsrekordinnehavaren själv, Usain Bolt, i april i år sade att han trodde sig kunna sänka rekordet till någonstans på 9,4.

Världsrekordet på 100 meter för kvinnor har inte sänkts i samma takt som för män, utan ligger sedan 1988 på 10,49 sekunder. En möjlig tolkning är att kvinnorna befinner sig lite närmare sin ”snabbast möjliga tid”.