Otäcka minnen blir behagliga med ljus i hjärnan
Forskare i USA har påverkat hjärnkopplingar hos möss så att minnet av en elchock i foten blir lustfyllt.
Bild: Inbal Goshen och Karl Deisseroth
Minnet av händelser brukar ha känslofärger – som kan förändras med tiden. Efter ett svek är minnet av den första dejten kanske inte längre så ljuvt. Själva scenen finns kvar, men känslan är förbytt.
Nu har en grupp forskare i USA studerat hur minnen formas och omformas i ett samspel mellan två områden i hjärnan hos mushannar: hippocampus (som håller reda på var och hur något sker) och amygdala (som bidrar med positiva eller negativa känslor).
Susumu Tonegawa, hjärnforskare vid Massachusetts institute of technology, och hans medarbetare använde en metod som kallas optogenetik. De placerade ett slags ljusstyrda molekylära strömbrytare i nervceller som var aktiva när en mushanne fick en elstöt i foten.
Senare fick musen röra sig fritt i en testbur. Varje gång han kom till en viss plats vid ena långsidan slog en dator på de molekylära strömbrytarna i hans hjärna, så att nervcellerna kopplade till minnet blev aktiva. Snabbt lärde han sig att undvika platsen.
I nästa steg fick hannen träffa två honor i sin hembur under några minuter – samtidigt som forskarna aktiverade celler märkta av elchocken i hans hjärna på nytt. Minnet av den smärtsamma stöten hamnade på så vis mitt i en lustfylld situation. Forskarna tänkte sig att nya kopplingar skulle uppstå mellan nervceller som är aktiva samtidigt. I så fall borde elchockens hjärnaktivitet få kontakt med nervceller inblandade i njutningen som hannen upplevde i mötet med honorna.
Mycket riktigt. När forskarna upprepade experimentet i testburen reagerade musen tvärtom. Gång på gång sökte han sig till platsen där datorn aktiverade nervceller i hans hippocampus kopplade till minnet av elstöten. Minnet av själva händelsen verkade finnas kvar, men känslan var förbytt.
Forskarna lyckades även koppla om minneskretsar från lust till olust genom att byta ordning i experimentet: först honor, sedan elstötar.
Susumu Tonegawa understryker att det handlar om grundforskning. Men han hoppas att resultaten, som publiceras i tidskriften Nature, på sikt ska hjälpa människor med besvärande minnen.
