Valar har unikt elastiska nerver
Fenvalarna har nervknippen som kan töjas ut som gummisnoddar – en unik anpassning som gjort det möjligt för valarna att bli så stora.
Bild: Vogl et al/Current Biology 2015 (övre bilden) University of British Columbia (nedre bilden)
Familjen fenvalar inbegriper de allra största arterna, som blå- och sillval. Ett av fenvalarnas kännetecken är en uppsättning längsgående hudveck som sträcker sig från munnen till naveln. Tack vare hudvecken kan fenvalarna ta in enorma mängder vatten i munnen – som silas mellan barderna så att valen får i sig vattnets alla små kräftdjur.
Fenvalarnas munnar kan rymma en vattenvolym som är lika stor som kroppsvolymen. Vattnet silas ut mellan käkarnas barder, där vattnets små kräftdjur (krill) fastnar. Nervknippen runt munnen töjs ut till den dubbla längden under processen (se nedre bilden).
Bild: Vogl et al/Current Biology 2015 (övre bilden) University of British Columbia (nedre bilden)
Amerikanska forskare har nu visat att nervknippen i hudvecken och i tungan töjs ut till sin dubbla längd när fenvalarna fyller munnen med vatten. Sådana nervknippen finns inte hos några andra däggdjur, vars nerver slutar fungera när de töjs ut ungefär 10 procent. Men fenvalarnas nerver är tvinnade och när de sträcks så tvinnas de upp – vilket förklarar varför nerverna inte skadas. Nervknippena är omgivna av ett lager elastin, ett elastiskt protein som ser till att de fjädrar tillbaka efter att ha sträckts ut.
Tack vare den enorma expanderande munnen kan fenvalarna få i sig mycket mat i förhållande till sin storlek. Den här anpassningen har bidragit till att fenvalarna har kunnat utvecklas till de allra största djuren på jorden. Men denna utveckling hade inte kunnat ske utan töjbara nervknippen, menar forskarna, som publicerar sin upptäckt i Current biology.
