Hon ser kvinnorna i Sveriges historia

1 | Vad är upprinnelsen till boken?

– Jag fick en förfrågan om att skriva boken eftersom intresset för kvinnohistoria har ökat, bland annat efter tv-serien Fröken Frimans krig.

2 | De flesta kvinnorna i boken är rätt okända. Hur har du hittat dem?

– Jag har mött många av dem i min tidigare forskning, och andra har jag stött på i arkiv från 1800-talet. Några av dem har skrivit självbiografier som jag har letat upp.

3 | Vad förenar dem?

– De har ju levt i ett Sverige som förändrats mycket sedan slutet av 1700-talet, men de har alla mer eller mindre påverkats av patriarkala strukturer. Det fanns självklart större hinder för kvinnor tidigare, men de förhåller sig alla aktivt till de normer som funnits och finns för kvinnor.

4 | Vad förvånade dig i arbetet med boken?

– Att även borgerliga kvinnor under 1800-talet fick delta så pass aktivt i jordbruks- och hushållsarbetet, trots att de hade tjänstefolk. De var knappast sysslolösa, utan var tvungna att arbeta rätt hårt. Sverige var länge ett agrart land, och tjänstemän fick ofta sin lön i spannmål ända in på 1870-talet. Även gifta kvinnor kunde ha ett yrkesliv och vara relativt självständiga. En av dem jag skriver om försörjde till exempel sin man – och detta var på 1800-talet!

5 | Det talas ofta om att det syns för få kvinnor i historieskrivningen – hur ser du på det?

– Det sker en långsam förändring till det bättre, men det finns mycket mer att göra. Vi ser tyvärr även att ibland när man”slimmar” kurser och läroböcker så faller kvinnorna bort till förmån för de politiska händelserna. Det är ett problem.  

6 | Hur förändras bilden av det förflutna när man enbart tittar på kvinnornas historia?

– Man ser för det första mer av privatlivets historia, och för det andra blir bilden mycket mer mångfasetterad. Jag har många studenter som har en rätt enkelspårig bild av att alla kvinnor bara var förtryckta av sina män förr i tiden – men så enkelt är det inte. Jag har mött många självständiga änkor till exempel.

– Det handlar även om nya synsätt på den ekonomiska historien. Vid mitten av 1800-talet översteg textilproduktionen i hemmen den svenska järnexporten i värde – men textilproduktionen räknades inte på samma sätt. Det är ett enormt kvinnoarbete som tidigare osynliggjorts.

7 | Hur ser du på skillnaden mellan kvinnohistoria och genusforskning?

– Genusforskningen har bidragit till en ökad teoribildning, och den har även bidragit till manlighetsforskning, vilket är spännande och bra. Men ibland har den rent konkreta kvinnohistorien kommit i skymundan. Jag vill bidra empiriskt till kunskaper om kvinnors öden och öka medvetenheten om de villkor historiens kvinnor levt under.