Mördare fångad av släktforskare

Curtis Rogers hade aldrig hört talas om The Golden State Killer innan han öppnade mejlet. Han läste att polisen i Kalifornien just hade gripit en misstänkt massmördare – och att han själv hade spelat en avgörande roll i dramat.

– Det blev en chock, säger Curtis Rogers, 80, som tidigare var affärsman i livsmedelsbranschen.

År 2010 startade han och en datakunnig kompanjon webbplatsen Gedmatch för släktforskare. Syftet var att hjälpa människor att använda genetisk information till att lära sig mer om sin egen historia och hitta tidigare okända släktingar.

Men den nätbaserade gratistjänsten visade sig vara mycket mer användbar än vad upphovsmännen från början hade föreställt sig. Under det senaste året har den blivit en viktig resurs i utredningar av mord, våldtäkter och andra grova brott där polisen har kört fast. Tidskriften Science placerade det nya arbetssättet på sin lista över förra årets viktigaste vetenskapliga genombrott.

Alltihop är en följd av fallande priser på dna-tester. Den första avläsningen av alla de cirka tre miljarder dna-bokstäverna i människans arvsmassa blev klar år 2003. Arbetet tog mer än 10 år och kostade 17 miljarder kronor – långt över priset för att bygga en rymdfärja. I dag kan vem som helst få hela sin arvsmassa avläst för en summa som motsvarar en ny cykel.

Till ett ännu lägre pris kan man analysera dna-bokstäver som skiljer sig mellan olika individer, så kallade snippar (single nucleotide polymorphisms). Flera företag säljer sådana analyser via nätet för under tusenlappen. Kunden får ett testkit med posten, topsar sig själv på insidan av kinden och skickar provet till ett laboratorium. Resultatet ger en god bild av individens arvsmassa.

– Hittills har ungefär 100 000 svenskar gjort ett sådant test, säger Peter Sjölund, som arbetar professionellt med släktforskning baserad på både genetiska analyser och traditionella källor.

Han bedömer att omkring 20 miljoner människor i hela världen har köpt ett dna-test för att undersöka sin släkt och sitt ursprung, och att antalet som testar sig fördubblas varje år.

Stora testföretag som FamilyTreeDNA, MyHeritage, 23andMe och Ancestry hanterar kundernas genetiska information med sekretess. Men de som vill maximera sina möjligheter att hitta släktingar laddar upp sina resultat i den öppna gratistjänsten Gedmatch och hoppas på att få en träff. Och den möjligheten har även brottsutredare börjat utnyttja.

Det första fallet handlade om The Golden State Killer. På 1970- och 1980-talet satte han skräck i den amerikanska delstaten Kalifornien. Analyser av dna visade att en och samma gärningsman låg bakom 13 mord, mer än 50 våldtäkter och ett hundratal inbrott. Men ingen kunde gripas. Fallet kallnade.

Nytt hopp om att hitta en lösning tändes av den pensionerade patentadvokaten Barbara Rae-Venter, 70. Hon är både jurist och doktor i biokemi, och var tidigare gift med den amerikanske genforskaren och entreprenören Craig Venter, som ledde en del av den första kartläggningen av människans hela arvsmassa, det så kallade genomet.

Som pensionär började Barbara Rae-Venter använda sina kunskaper till att utforska sin egen släkt, och dessutom hjälpa andra. Det gick så bra att hon blev kontaktad av en polis i Kalifornien som jagat The Golden State Killer i mer än två decennier. Hon hjälpte honom att ladda upp gärningsmannens dna till Gedmatch. Det ledde till en träff i form av en avlägsen släkting, en fyrmänning.

Barbara Rae-Venter byggde sedan upp ett släktträd med hjälp av information från bland annat födelseregister, tidningsartiklar och uppdateringar i sociala medier. Månader av arbete ledde fram till en handfull personer värda att utreda vidare på grund av deras ålder, anknytning till Kalifornien och genetiska släktband till den misstänkte massmördaren.

Vidare analyser av arvsmassan visade att gärningsmannen sannolikt hade blå ögon och anlag för tidigt håravfall. Bilder från ett körkortsregister avslöjade att bara en av de tänkbara kandidaterna var blåögd och skallig: den då 72-årige före detta polismannen Joseph DeAngelo.

Polisen började övervaka honom. Medan han var inne i en affär topsade de dörrhandtaget på förarsidan av hans bil, och de utvann även dna från en pappersnäsduk som han kastat i soporna. Det blev träff. Den 24 april 2018 greps Joseph DeAngelo. Nu står han anklagad i en rättegång som väntas pågå i flera år.

Sedan dess har poliser runt om i USA börjat söka i Gedmatch, som för tillfället innehåller genetisk information från cirka 1,2 miljoner människor intresserade av släktforskning. I dussintals svårlösta fall har de lyckats identifiera misstänkta gärningsmän eller okända mordoffer.

Metoden är kraftfull. I höstas rapporterade forskare i USA och Israel att den genetiska informationen hos Gedmatch gör det möjligt att hitta en fyrmänning eller närmare släkting till över 60 procent av alla människor i USA med europeisk härkomst – inklusive de som aldrig har dna-testat sig. Den graden av släktskap räckte för att identifiera Joseph DeAngelo.

Forskarna har räknat ut att en databas som innehåller genetisk information från 2 procent av en folkgrupp räcker för att identifiera så gott som samtliga personer i gruppen med samma precision som i fallet med The Golden State Killer. Så i framtiden kommer det att bli allt svårare att hålla sig gömd om någon har tillgång till ens dna.

Forskarna illustrerade hur lätt det är att koppla anonym genetisk information till en viss individ genom att hämta data från en öppen databas för genforskning, som kallas 1000 genomes project, där dna från tusentals människor finns lagrade. De tog ut den avlästa arvsmassan från en icke namngiven kvinna och laddade upp informationen till Gedmatch. Det ledde till träffar på två personer som var avlägsna släktingar. Genom att ägna en arbetsdag åt att gå igenom öppna släktforskningskällor fick forskarna reda på vem den anonyma kvinnan var.

I tidskriften Science skriver de att allmänheten och politiker kanske gillar möjligheten att kunna lösa allvarliga brott, men pekar samtidigt på risker för den personliga integriteten: ”Samma teknik kan också exploateras för skadliga syften, som att återidentifiera deltagare i vetenskapliga studier med hjälp av deras genetiska data.” Artikelförfattarna hoppas att strängare lagar om medicinsk sekretess och kryptering av resultat från dna-tester ska leda till att människor som vill förbli anonyma även i framtiden ställer upp som försökspersoner i genetisk forskning.

Den tekniska utvecklingen ställer juridiken inför nya frågor. Tillåter svensk lag att polisen utnyttjar släktforskarnas dna-data? Polismyndighetens rättsavdelning började utreda frågan i höstas. I januari kom avdelningens jurister fram till att det inte finns några lagar som hindrar polisen från att utnyttja Gedmatch och liknande källor. Därmed drog arbetet igång.

– Vi testar processen med pilotfall. I samråd med polisen tar vi fram något eller några ärenden som vi testkör under våren, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert inom biologi på Nationellt forensiskt centrum i Linköping.

Ett av pilotfallen gäller en okänd man som blev knivmördad i Ekeby ett par mil från Helsingborg för 15 år sedan. Bo Lundqvist, kriminalkommissarie och chef för Region syds kalla fall-grupp, är hoppfull om att släktforskarnas databas kan bidra till att fastställa mannens identitet så att det blir möjligt att klara upp mordfallet.

– Det är ett steg som vi inte bara har möjlighet att ta, utan också en skyldighet att ta. Vi måste göra allt vi kan inom lagens ramar för att utreda allvarliga brott, säger han.

När svampplockare hittade den mördade mannen i Ekebyskogen hade han legat död i mellan några månader och ett år. Tandlagningar och ett krucifix från Kroatien tydde på att han kom från östra Europa.

För att ta reda på mannens identitet tog polisen fram en dna-profil och sökte i sina egna register. En dna-profil är en kort sekvens av siffror baserade på upprepningar i cellkärnans genetiska information. Profilen är unik för varje individ. Den avslöjar personens kön men säger i övrigt ingenting om hans eller hennes ögonfärg, hårväxt eller andra biologiska egenskaper.

Svensk polis lagrar dna-profiler från misstänkta och dömda personer i två olika register. Sammanlagt innehåller de drygt 160 000 profiler. Hittills har de inte lett till någon träff för Ekebymannen.

Ända sedan polisen började använda dna-profiler för 20 år sedan har målet varit att knyta profilerna till enskilda individer i brottsutredningar. En ändring i brottsdatalagen som trädde i kraft i början av året gör det möjligt att även leta efter släktingar. I praktiken innebär det att ändrade sökvillkor kan avslöja delvis överlappande profiler hos syskon eller föräldrar och deras barn. En sådan sökning ledde i slutet av februari till att en man i sextioårsåldern greps misstänkt för att ha våldtagit en då åttaårig flicka i Billdal söder om Göteborg år 1995.

Men metoden har sina begränsningar. Barn ärver hälften av sin arvsmassa från var och en av sina föräldrar. De genetiska likheterna mellan syskon varierar en hel del. Om likheterna är små kan deras dna-profiler skilja sig så mycket åt att familjesökningen missar kopplingen. Samtidigt uppstår falska träffar på grund av slumpmässiga likheter mellan dna-profiler från obesläktade personer.

Släktforskning baserad på Gedmatch ger mycket större precision. Varje dna-profil i polisens register består av bara sexton mätvärden. En datafil i Gedmatch, däremot, innehåller information om cirka 700 000 dna-bokstäver som med stor sannolikhet skiljer sig åt mellan olika individer. Den stora mängden information ökar chanserna att hitta avlägsna släktingar.

Kriminalkommissarie Bo Lundqvist kontaktade redan i somras släktforskaren Peter Sjölund för att diskutera hur Gedmatch skulle kunna hjälpa svensk polis att lösa kalla fall. En viktig fråga är hur många svenskar som har laddat upp sin genetiska information. Det stora flertalet kommer från Nordamerika och Storbritannien. Peter Sjölund tror att omkring 10 000 användare hör hemma i Sverige, alltså bara en liten bråkdel av alla som ingår i databasen.

– Man måste ha lite tur. Sedan finns det ju också väldigt många amerikaner med svenska rötter som kan ge ledtrådar, säger han.

Om dna från en person med rötter i Sverige skulle leda till en träff i form av en avlägsen släkting så är förutsättningarna goda att komma vidare med andra källor.

– Vi har fantastiska möjligheter, mycket, mycket bättre än i USA, säger Peter Sjölund, som arbetar som konsult åt polisen.

Han berättar att det beror på att de allra flesta svenskar kan gå till kyrkoarkiven och hitta släktingar som levde i början av 1700-talet, och att somliga kommer flera hundra år längre tillbaka än så. De svenska skattelängderna sträcker sig ända tillbaka till mitten av 1500-talet. Dessutom är dagens svenska folkbokföring välorganiserad och lättillgänglig.

Men försöken att lösa brott med hjälp av Gedmatch ställer en del etiska frågor. Syftet med databasen var trots allt att hjälpa släktforskare. Är det verkligen rätt att polisen utnyttjar deras information för att jaga brottslingar?

En stor majoritet av svenskarna svarar ja – så länge det handlar om grova brott. Enligt en färsk enkätundersökning, gjord av Forskning & Framsteg i samarbete med opinionsinstitutet Novus, anser 90 procent av svenskarna att polisen ska få använda släktforskarnas dna för att hitta gärningsmän bakom våldsbrott som våldtäkt, mord, mordbrand och kidnappning. Siffran sjunker till 59 procent för brott där ingen blir utsatt för direkt fysiskt våld, till exempel bilstöld eller innehav av narkotika.

I USA blir listan allt längre över brottsmisstänkta som blivit gripna tack vare ledtrådar från släktforskarnas databas. Där började polisen ladda upp dna-information från brottsplatser till Gedmatch utan att be om lov. Curtis Rogers, en av initiativtagarna till Gedmatch, blev bestört när han först hörde talas om vad polisen hade gjort. Nyheten nådde honom via ett mejl från en användare som sett en presskonferens på tv om att polisen gripit Joseph DeAngelo.

– Sajten är till för släktforskare. Vi visste att den skulle kunna användas i andra syften, men jag hade inte tänkt på att den kunde vara intressant för brottsutredare, säger Curtis Rogers.

Från början var han orolig för att släktforskare skulle lämna sajten av integritetsskäl. Så blev det inte. I stället ökade antalet användare efter all publicitet om The Golden State Killer. Och Curtis Rogers har ändrat uppfattning. Numera är han glad att polisen utnyttjar hans skapelse till att lagföra grova brottslingar som annars skulle gå fria.

Uppdaterade användarvillkor för Gedmatch förklarar att brottsutredare har rätt att använda informationen till att identifiera kvarlevor av avlidna och att hitta grova brottslingar som mördare och våldtäktsmän. Här finns förstås ett möjligt dilemma: Den som laddar upp sin information kan bidra till att en släkting hamnar i fängelse. Curtis Rogers berättar att enstaka användare har valt att lämna databasen, men att det stora flertalet är positiva till det nya sättet att använda deras genetiska information.

– Jag fick ett mejl från en kvinna som sa att hon vill att hennes dna ska vara så synligt som möjligt. Hon skrev att hennes pappa var seriemördare, och att hon vill hjälpa alla som fått en anhörig mördad att komma till ett avslut, säger Curtis Rogers.