Malmö vill hämta energi från underjorden

Malmö planerar att som första stad i Sverige pumpa upp fjärrvärme från sju kilometers djup. Nu inleds provborrningar. Men metoden är inte helt riskfri.

Publicerad
Vid så kallad djupgeotermi fungerar urberget som en värmeväxlare. Kallt vatten pumpas ner genom ett djupt hål. Där värms det upp och pumpas upp genom ett annat hål. I Malmö planeras för sju kilometer djupa hål.
Bild: St1

Bergvärme är ett vanligt sätt att värma upp både småhus och större fastigheter. Energin hämtas då 100–200 meter under marken. I Malmö vill energibolaget Eon borra betydligt djupare. Företaget planerar att bygga fem anläggningar där varmvatten hämtas från sju kilometer djupa borrhål.

– Hypotesen är att få upp vatten som håller cirka 130 grader, säger Per-Anders Tauson, chef för stadsenergilösningar på Eon.

Det varma vattnet ska sedan kopplas direkt till fjärrvärmenätet. Om planerna går i lås blir det Sveriges första anläggningar för så kallad djupgeotermi. Men först måste provborrningar göras för att undersöka förutsättningarna under marken.

Testborrningarna, som stöttas av Energimyndigheten, görs tillsammans med energibolaget St1 som bygger en liknande anläggning i Finland som ska börja leverera värme i oktober. Borrningen av de 6,5 kilometer djupa hålen har krävt nyutvecklad borrteknik som även ska användas i Malmö.

geotermiborrning i Espoo, Finland
Bilden visar riggen som används för att borra de 6,4 liometer djupa hålen i geotermianläggningen i finska Espoo.
Bild: St1

I vulkaniska områden som på Island räcker det att borra ett hål för att varmvattnet ska bubbla upp av sig självt. Men för att komma åt värmen nere i det svenska och finska urberget krävs en annan teknik. Först borras ett hål. Sedan pumpas vatten ner i hålet  för att skapa sprickor i berget.  Ett andra hål borras i sprickzonen.

När anläggningen är i drift pumpas kallt  in vatten via det första hålet genom berget där det värms upp innan det pumpas upp genom hål nummer två.

Processen att spräcka berget är inte helt riskfri eftersom den orsakar jordskalv. För tre år sedan ledde den till en jordbävning med magnituden 5,5 på Richterskalan i Sydkorea.

I Finland har man registrerat en stor mängd mindre jordskalv.

– Men bara ett tjugotal har varit så stora att de känts, säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet och rådgivare i det svenska geotermiprojektet.

För att kunna kontrollera den seismiska aktiviteten användes i Finland ett nätverk av så kallade geofoner utplacerade både i och på marken. Genom att hela tiden mäta rörelserna som uppstod i berget när vattnet pumpades ner kunde skalven kontrolleras och hållas under magnituden två som var högsta tillåtna nivå.

– Så länge man bara orsakade små jordskalv kunde arbetet fortsätta, men fick man skalv med magnitud mellan 1,2 och 2 avbröts arbetet för att utvärdera läget, säger Björn Lund.

Samma teknik, som beskrivits i tidskriften Science Advances, kommer att användas i Malmö – om provborrningarna ger ett positivt resultat och bygget av en första anläggning kommer igång.

Idén med geotermisk fjärrvärme är inte ny i Sverige. I Lund finns en anläggning där värme hämtas 700 meter under jordytan. Testborrningar till drygt två kilometers djup har gjorts tidigare i Malmö och dessa hål kommer att återanvändas i det nya projektet.

– Det ena kommer att fördjupas till fyra kilometers djup och i det andra sätter man ner en sträng med geofoner för seismiska mätningar, säger Björn Lund.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor