Framtiden behöver stresståliga träd

Ett litet träd glider förbi på ett rullband. Det stannar till vid en kran och får några droppar, precis så mycket vatten som trädet har gjort av med under det senaste dygnet. Det här vet datorn som håller reda på var och en av de 350 små hybridasparna på bandet.

Vi befinner oss vid trädforskningsfronten, vid den automatiska odlingsplattform som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, invigde förra året. Den är en del i att snabba upp trädförädlingen, för att kunna anpassa träden till ett klimat där förändringen går fortare och fortare. Att ta fram nya förädlade trädplantor tar normalt flera decennier. En gran blommar inte förrän efter 10–15 år och först då kan en lovande gran bli förälder till nya plantor. Samtidigt måste de små granar som planteras nu klara det klimat som råder om 60–80 år, och de skadegörare och sjukdomar som finns då. I skogsbruket ställs frågan om att hantera en varmare framtid på sin spets.

− Att förädla träd är inget nytt. Det nya med den här plattformen är att vi kan jobba mer effektivt, för det börjar bli bråttom, säger Ove Nilsson, som är professor här på Umeå Plant Science Centre.

Poängen med odlingsplattformen är att skapa en identisk miljö för alla plantor, så att forskarna kan vara säkra på att om asparna skiljer sig åt beror det inte på miljön, utan på generna, förklarar han.

Krukorna flyttas runt så att varje liten asp får exakt lika mycket ljus. Den kruka som nyss fick vatten glider tillbaka till sin rad, men hamnar nu på andra sidan. En gång om dagen gör plantorna en åktur in i ett mörkt rum där de vägs, mäts och fotograferas. En infraröd kamera tar också bilder som visar om de är torkstressade.

I framtiden kommer vi att behöva träd som klarar sommartorka, enligt Ove Nilsson. Här på rullbandet pågår bara första steget − att förstå vilka gener som styr torktåligheten.

På en planta som just blir vattnad sitter en klisterlapp med texten PIN3_CRISPR. Med gensaxen crispr/cas9 har forskarna klippt bort en gen som transporterar ett växthormon, förklarar Ove Nilsson.

– Vi har tittat mycket på hur tillväxt och blomning styrs av olika hormon, säger han.

En sak som Umeåforskarna har lärt sig av många års forskning är hur trädens knoppning påverkas av ljus och temperatur. En fara i ett varmare klimat är att träden slår ut sina knoppar för tidigt under riktigt varma vårdagar och sedan förfryser knopparna om natten. I framtiden behöver vi ha full koll på generna hos de plantor man sätter ut. Då har vi mycket större chans att pricka rätt, enligt Ove Nilsson.

Han deltog i arbetet med den första genkartläggningen av granen som blev klar 2013. I slutet av 2021 hoppas han och hans forskargrupp kunna presentera en ny, mer detaljerad kartläggning av granens arvsmassa. Kunskapen är viktig i trädförädlingen.

− I dag är det väldigt mycket trial and error – man korsar ihop två granföräldrar och ser vad som händer. Nu kan vi få en bättre bild av hur olika egenskaper hänger ihop med olika gener. Vi kommer till exempel att kunna se att ”de här föräldrarna har stor risk för att vara känsliga för rotröta – då väljer vi bort dem”.