Gratis skolmat blev vinstlott för alla

År 1946 sjösattes en reform som innebar att skolor kunde få statsbidrag för att servera gratis skolmat. Villkoret var att maten skulle erbjudas till samtliga elever, inte bara de fattiga, och uppfylla hårda krav på matens näringsrikedom.

– Innan reformen tog de flesta med sig mat hemifrån. Det kunde vara en flaska mjölk och ett par mackor, i bästa fall med pålägg, säger Petter Lundborg, som är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. 

I en ny studie visar han tillsammans med några kollegor att övergången till mer hälsosam mat gynnade eleverna på många sätt, i princip under hela livet.

Studien bygger på registerdata för drygt 1,5 miljoner barn från hela Sverige, som gick i grundskolan någon gång mellan år 1959 och 1969. Eftersom reformen rullades ut i etapper har forskarna kunnat jämföra dem som fick skolmat med dem som inte fick det, från samma årskull. Som längst följdes barnen fram till 65 års ålder.

– De som fick gratis skolmat under hela skolgången tjänade omkring tre procent mer under sin livstid. De skaffade sig även mer utbildning och gick i högre utsträckning på universitet, säger Petter Lundborg.

Samma grupp hade dessutom växt sig nästan en hel centimeter längre på höjden i genomsnitt, baserat på data inhämtad under mönstring eller graviditet.

Reformen gynnade alla barn, men i synnerhet de från sämre socioekonomiska förhållanden.

Studien visade även att antalet år med tillgång till gratis skolmat spelade roll. De positiva effekterna var betydligt starkare för dem som erbjöds skolmat redan från början av skolgången.

Forskarna tog hänsyn till en rad andra faktorer som skulle kunna förklara de positiva effekterna. Till exempel undersökte de om eleverna skolkade mindre för att det vankades gratis mat i skolan.

– Men där såg vi ingen skillnad före och efter reformen. Redan innan var närvaron generellt väldigt hög, säger Petter Lundborg, och tillägger att de heller inte fann några andra faktorer som kunde förklara bort sambandet.

I en annan del av studien studerade forskarna reformens hälsoeffekter, men fann inga tecken på att den ledde till minskad dödlighet eller färre sjukhusinläggningar under livet.

Det kan bero på att effekterna helt enkelt inte finns, eller att de inte syns då många av studiens deltagare ännu inte har hunnit bli riktigt gamla. En annan förklaring kan vara att generell dödlighet och sjukhusinläggning är för grova mått för att fånga upp eventuella hälsoeffekter.

– Därför vill vi som nästa steg titta på hälsa mer i detalj, till exempel specifika diagnoser som har kopplats till kostintag i forskningslitteraturen, bland annat cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar, säger Petter Lundborg.

Studien är publicerad i tidskriften The Review of Economic Studies.