”USA gjorde precis det som al-Qaida ville”

Efter 20 år har USA nått vägs ände med sin militära intervention i Afghanistan och dragit hemåt – tveklöst med svansen mellan benen. Det menar Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

– Interventionen är ingenting annat än ett kapitalt misslyckande, då man inte har uppnått målet med att skapa en stabil, självständig demokrati – trots en enorm investering.

Text Oskar Alex
Publicerad
Skyddet för kvinnor och religiösa minoriteters rättigheter saknades på agendan i det avtal som USA förhandlade fram med talibanerna 2020.
Bild: Getty images

Måndag 30 augusti 2021 klockan 21:29 svensk tid lämnade de sista amerikanska soldaterna Afghanistan efter att ha legat i krig i 19 år och 10 månader. F&F ställer tre frågor till Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

1 | Vilka är de främsta konsekvenserna av interventionen?

– Dels har det gått åt enorma mängder resurser som hade kunnat användas till annat. En annan konsekvens av kriget mot terrorismen är att jihadisterna inte har minskat i omfattning, utan snarare tvärtom – antalet jihadistiska grupper har aldrig varit så här stort. USA gjorde precis det som al-Qaida ville, det vill säga intervenera i ett muslimskt land. Det skapade motsättningar som har låtit sådana organisationer fortsätta rekrytera. 

– Hemma i USA uppstod även ett tryck på att man skulle dra sig ur. Att Trump gick till val på en sådan agenda kan vara en bidragande förklaring till hur han kom till makten.

 2 | Vad hade kunnat göras annorlunda?

Isak Svensson.
Bild: Mikael Wallerstedt

– Det grundläggande problemet är det dåliga avtalet som Trump förhandlade fram år 2020. Talibanernas högsta prioritet under förhandlingarna var ett amerikanskt tillbakadragande, vilket de fick ganska billigt – genom att formellt bryta med internationell terrorism, vilket man kan ifrågasätta om de verkligen har gjort. Avtalet säger däremot ingenting om en vapenvila, eller skydd för kvinnors och religiösa minoriteters rättigheter.

– När Biden kom till makten hade talibanerna inget intresse av att omförhandla. Biden kunde ha eskalerat konflikten, men valde att fortsätta med avtalet – dock bunden av att Trump redan gett bort tillbakadragandet utan att få någonting rejält i utbyte.

3 | Vilka är de viktigaste lärdomarna inför framtiden?

– Man bör zooma ut och se detta som ett exempel på övertron till militära medels förmåga att lösa komplexa problem. Jihadistiska rörelser rör sig över landsgränser, och svaret är inte att bilda en militär motståndsallians som gör detsamma, vilket skedde i och med kriget mot terrorismen. Länder som i stället har satsat på att bekämpa terrorism med i huvudsak polisiära medel menar jag är mer framgångsrika, exempelvis länder i Sydostasien som Indonesien, Malaysia och Filippinerna.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!
Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor