Kriget ger skjuts åt biogas

Till 2030 ska EU vara oberoende av rysk gas. En av åtgärderna är att öka produktionen av biogas. Enligt planen Repower EU ska den årliga tillverkningen mer än fördubblas under de närmaste åtta åren. Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för Biogas Solutions Research Centre vid Linköpings universitet, anser att övriga Europa borde anamma det han kallar ”den nordiska biogasmodellen”.

1 | Hur påverkas biogasmarknaden av kriget?

– Kriget visar att vi måste fundera på energi- och matsäkerhet och hur vi värderar de resurser som vi själva kontrollerar. Biogasens styrka är att den möter flera utmaningar. Vi kommer alltid att kunna producera biogas till viktiga transporter med hjälp av lokalt avfall. Rötresterna går tillbaka till lantbruket i form av biogödsel.

2 | I Sverige har produktionen legat stilla i många år, vad beror det på och ser du någon förändring?

– Biogasen har aldrig omhuldats av stora, mäktiga intressen. Den har varit på väg att slås ut av danska producenter som gynnats av ett produktionsstöd i Danmark. Nu införs ett liknande stöd i Sverige och då kommer många företag att bygga nya anläggningar. Det finns potential för att producera tio gånger mer biogas i Sverige och efterfrågan är det inget fel på. Förutom transportsektorn så behöver industrin massor av biogas.

3 | Vad kan övriga Europa lära av Norden?

– Kretsloppstänkande från olika sorters avfall till lastbil och åker. Vi rötar avfall från industri och samhälle. Sedan uppgraderar vi den bildade rågasen till biometan, en förädlad form av biogas som till 98 procent består av metan (precis som naturgas, reds kommentar). Biometan används i sin tur som förnybart transportbränsle. Den kan också förvätskas. Då får du en produkt med hög energitäthet som du kan transportera och sälja ungefär som bensin eller diesel. Utöver det överförs den förnybara näringen till åkern och ersätter mineralgödsel.

4 | Fungerar det inte så överallt?

– Nej, många länder använder andra substrat. I Tyskland har det länge varit vanligt att man odlat majs som substrat för produktionen. Där har man sedan gjort el av biogasen.

– Till skillnad från i Sverige är det också bara en liten del som förädlas till biometan, vilket är nödvändigt om biogasen direkt ska kunna ersätta naturgas och pumpas in på naturgasnätet. I stället används den för uppvärmning och lokal elproduktion. Men EU:s nya plan innebär ett steg närmare den nordiska modellen.

5 | Vilka är de största utmaningarna?

– Det pågår en utveckling mot en industrialisering av produktionen i större enheter där biogasen även uppgraderas och förvätskas. Men resurserna i form av gödsel och avfall är utspridda så det är en utmaning att samla dem på en plats. Det kräver också mycket kapital. De som investerar måste våga lita på att de regler som finns gäller även i ett längre perspektiv.