Psykisk ohälsa och ensamhet ökar risk för postcovid

Psykisk ohälsa före insjuknande i covid-19 ökar risken för att få långdragna symtom. Det visar en amerikansk studie som publicerats i Jama Psychiatry. Depression, ångest, stress, ensamhet samt oro för covid-19 före insjuknandet hade, enligt studien, en starkare koppling till postcovid än fysiska faktorer så som astma, högt blodtryck och obesitas, fetma.

Enligt forskarna bakom fynden är detta den första framåtblickande studien som visar att en rad sociala och psykologiska faktorer är riskfaktorer för postcovid.

– Det är en intressant och välgjord studie. Och forskarna är tydliga med att deras resultat inte ska tolkas som att postcovid är psykosomatiskt, utan snarare att stress och nedstämdhet påverkar immunförsvaret, säger Judith Bruchfeld, docent vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

55 000 personer från USA och Kanada rekryterades till studien i april 2020. 97 procent var kvinnor och fyra av tio jobbade inom vården. Redan i början av studien fick deltagarna svara på frågor om sin psykiska hälsa. Därefter följde forskarna dem i över ett år och under tiden uppgav 3 200 av deltagarna att de utvecklat covid-19. Depression, ångest, oro, upplevd stress och ensamhet ökade risken för långdragna symtom med 32 till 46 procent.

Deltagare som hade rapporterat två eller flera typer av psykisk ohälsa, till exempel både depression och oro, hade 50 procent förhöjd risk att få långdragna besvär. De vanligaste symtomen var trötthet, lukt- och smakbortfall, hjärndimma, andningsproblem och svårt att komma ihåg saker.

Stress och psykisk ohälsa innan sjukdomen bröt ut var kopplat till mellan 15 och 51 procent högre risk för svårigheter att få vardagen att fungera.

Frånvaro av psykiska besvär var ingen garanti för att slippa långvariga besvär efter covid-19.

Men studien har vissa svagheter, enligt Judith Bruchfeld.

– Det är en selekterad grupp, nästan alla är kvinnor och det är mycket vårdpersonal. Detta skulle kunna vara personer som har utsatts för extrem stress. Att immunförsvaret blir påverkat av svår stress, ångest och nedstämdhet är egentligen inte nytt, men det är viktigt att det kommer fram även som riskfaktorer för att utveckla postcovid.

Förutom förebyggande insatser som vaccination är det viktigt att satsa på en förbättrad psykosocial arbetsmiljö inom vården, menar hon.

– Men också att studera avvikelser i immunförsvaret för att förhoppningsvis finna botemedel, säger hon.

Hur många som får långdragna symtom efter covid-19 är svårt att uppskatta eftersom vissa symtom kan ha funnits där redan innan man blev sjuk. I en stor studie i The Lancet, där forskarna också kontrollerat för sådana symtom, kom de fram till att 13 procent har postcovidsymtom tre månader efter sjukdom.