2000-årig hamn hittad på Gotska Sandön

Vid Varvsbukten på Gotska Sandön har arkeologer hittat runt 20 eldstäder eller härdar. Redan för hundra år sedan hittades keramik på platsen, och i våras upptäcktes två mynt. Tillsammans pekar fynden på att det är en hamn man hittat.

Mynten är präglade på 100-talet, och även om mycket romerska mynt tidigare hittats på Gotland var det ett mer oväntat fynd på utmarken Gotska Sandön.

En av eldstäderna som hittats har daterats med kol 14-metoden. Eftersom åldern stämmer överens med myntens väcker det frågor om det är en gammal handelsplats. En annan förklaring kan vara att det är spår av säljakt.

– Säljägare kan ha kommit från Gotland och lagt till på Sandön för att koka sälens fett, så kallat sältran, men det vet vi inte än. Det kan finnas andra anledningar till att platsen ser ut som den gör, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.

Eldstäderna har identifierats genom att de innehåller skörbränd sten, det vill säga sten som utsatts för hög värme och spruckit. Ett sätt att hitta eldstäderna har varit att sticka ned en jordsond – en ihålig järnstav – och få upp kol.

På 1840-talet byggdes fartyg på just den plats där man nu gräver, och det är därför den kallas Varvet. Det möjliga hamnläget hittades när arkeologerna tidigare sökte efter möjliga boplatser och hamnar.

– Då använde vi kartor över strandvallar som tagits fram med lidar, det vill säga inmätning av terrängen med luftburen radar. Äldre kartor och uppteckningar har också varit användbara, särskilt en redogörelse för grävningarna på 1920-talet då man hittade en hel del keramik just här.

Inga tecken på boplats har hittats i årets grävningar, men de många härdarna tyder på en större strandnära verksamhet. Därför är ett slags hamn mer troligt.

Några spår efter bryggor eller andra fasta anläggningar har man inte funnit, och räknar heller inte med att göra. Båtar drogs helt enkelt upp på stranden och låg där i skydd av stora sanddyner.

Genom århundradena har Gotska Sandön varit en bas för framför allt fiskare, men under vikinga- och medeltiden även för vrakplundrare och sjörövare på Östersjön. Under andra världskriget fanns en signalstation på ön, och många balter kom i land när de flydde undan först tysk och sedan rysk ockupation.

Utgrävningarna görs i ett projekt som pågått i två år, där Södertörns högskola, Uppsala universitets Campus Gotland och Gotlands Museum samverkar. Årets grävningar kommer att pågå ett par veckor till.