Världens äldsta träbygge hittat

En halv miljon år gammal träkonstruktion har hittats i Zambia. Det är det i särklass äldsta bygget av trä som hittats i världen. ”Enastående att det har bevarats”, säger arkeologerna.

Publicerad

Arkeologen Larry Barham frilägger den 500 000 år gamla trästock med urfasning som hittats vid Kalambofallen i Zambia.
Bild: Geoff Duller, Aberystwyth University

Fyndet i sig är inte märkvärdigt – två stockar som fogats samman genom att spår holkats ur så att de passar ihop. Det makalösa är åldern: 476 000 år. Det gör fyndet vid Kalambofallen i östafrikanska Zambia till det äldsta bygget i världen, konstruerat av en människoart långt äldre än vår egen.

– Det är helt enastående! Det är otroligt välbevarat, tack vare att det troligen legat i vatten eller lera i en halv miljon år, säger Larry Barham, professor i arkeologi vid University of Liverpool om upptäckten som väckt sensation världen över.

Flera 100 000 år gamla verktyg

Han leder projektet Deep roots som i nära fem år har utforskat fyndplatser i Östafrika. Arkeologerna från Storbritannien, Belgien, Tyskland och Zambia har tidigare hittat bland annat stenredskap som är flera hundra tusen år gamla.

– Vi hade räknat med att hitta stenverktyg, men inte något trä eller andra förgängliga material. Här har vi hittat en mångfald av verktyg som vi inte har sett på så många andra platser. Men även nötter och vackert bevarade löv, säger Larry Barham.

Platsen ligger just ovanför Kalambofallen, som med sina 230 meters fri fallhöjd är de näst högsta i Afrika. Vad träkonstruktionen varit del av är svårt att säga. Arkeologerna gissar på en plattform vid vattnet, en spång över sank mark eller en liten brygga.

Här har tidiga människor tillverkat redskap, träföremål och troligen slaktat bytesdjur. Spår av möjliga eldstäder tyder på att de också lagat mat där. Att de lagt ned mycket arbete med att hugga ned träd och bygga träkonstruktioner visar att de stannat länge på platsen. Att jägare och samlare ständigt skulle ha strövat runt är alltså en sanning med modifikation.

Fynden gjordes i kanten av den branta flodbanken, som är 8–9 meter hög. Redan första dagen hittade arkeologerna en stenskrapa liggande på marken. Den hade troligen sköljts ut ur lerbanken väldigt nyligt – och daterades vara 390 000 år gammal.

– Vi såg också en bit trä sticka ut, och vi tror att det kan ha varit skaftet till en yxa med skrapan som egg. Men skrapan kunde också användas utan skaft, säger Larry Barham.

Trästocken och en tvärslå hade båda karvats ur för att ligga fast mot varandra, ungefär som vid knuttimring. Ingen hade trott att en människorart flera hundra tusen år före vår egen var kapabel till sådana konstruktioner.
Bild: Larry Barham, University of Liverpool (illustration)

Daterat med luminiscens

Arkeologerna tog 16 prover i lerjorden för att åldersbestämma träet – ovanför, i jämnhöjd och under träkonstruktionen. Dateringarna blev yngre ovanför och äldre nedanför, vilket bekräftar att lagren inte rörts om. Att stocken skjutits in i lerjorden uteslöts också på grund av lerjordens kompakthet. Slutligen bekräftade kol 14-prover att träet är äldre än metodens maxgräns 50 000 år.

Man använde sig också av luminiscens-datering. Metoden går ut på att man belyser mineralkorn – i det här fallet från den våta leran som träet låg inbäddat i – med vanligt synligt ljus. Ljuset reagerar med radioaktiva grundämnen och energi frigörs ur dem som ljus, förklarar Geoff Duller från Abersytwyth University i Wales, som gjort dateringen.

– Ju längre kornen legat packade under tryck och utan ljus, desto mer ljus släpps fritt. Man kan se korn glöda till som pyttesmå ljuspunkter i olika färger. Men det fungerar bara om de inte har sett dagsljus sedan de packades in i sedimenten.

Proverna på leran samlas därför in i svarta plaströr som körs ned i leran och sedan förseglas i båda ändar. Sedan öppnas de i mörkrum på labbet, som när man framkallar fotografisk film.

Med den internationella uppmärksamheten hoppas arkeologerna att de ska kunna få ett nytt projekt finansierat och återvända för att gräva mer. Men först skulle Larry Barham gärna se att platsen får skydd som världsarv – diskussioner pågår med Zambias regering. Träfyndet konserveras nu och ska sedan skickas till Livingstonemuseet i Zambia.

– Det finns mer trä under det vi hittat. Arkeologer som grävde här på 60-talet berättade att de hittat trä två meter djupare ned. Av de totalt 78 träbitar de tog vara på kan en vara bearbetad på liknande sätt som den vi hittat.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor