Så tar vi till oss vetenskapen

F&F:s chefredaktör Jonas Mattsson har läst den senaste VA-barometern.

Publicerad

Jonas Mattsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Forskning & Framsteg. Den här artikeln är en redigerad version av ledaren i F&F 1/2024.
Bild: Martin Stenmark

Sedan år 2002 mäter föreningen Vetenskap & Allmänhet hur allmänheten ser på och tar till sig vetenskap. Strax före jul kom den senaste VA-barometern som rapporten kallas. Ett resultat som lyftes fram var att färre än tidigare är positiva till AI-utvecklingen och fler är negativa, samtidigt som fler än tidigare är lika delar positiva och negativa.

Tidigare var det fler som inte hade någon åsikt.

Resultatet avspeglar en ökad kunskap om AI efter att Chat GPT och olika AI-bildprogram gjort tekniken tillgänglig för en bred allmänhet. Det avspeglar även den debatt som förts i medierna, bland annat i Forskning & Framsteg, om vilket slags hot AI skulle kunna utgöra.

En annan trend är att intresset för samhällsvetenskap ökat, även om det fortfarande halkar efter i relation till medicin, natur­vetenskap och teknik. Ordet forskning förknippas ofta mer med naturvetenskap än med samhällsvetenskap och samhällsfrågor behandlas oftare på nyhets- och politiksidor än på vetenskapssidorna.

Men de senaste åren har inte minst de ökande problemen med organiserad kriminalitet lyft samhällsvetenskaperna högt upp på agendan. Efterfrågan på analys och möjliga lösningar har gjort att samhällsforskare syns mer medierna. Ett exempel på detta kan läsa här, där statsvetaren Carina Gunnarson intervjuas om den systemhotade brottsligheten.

Ett par mätpunkter som intresserade mig som chefredaktör lite extra i Vetenskap & Allmänhets undersökning handlar om hur olika åldersgrupper tar till sig forskning. Bara hälften av 16–29-åringarna konsumerar forskningsnyheter varje vecka, mot cirka 70 procent av 30–44- och 60–74-åringarna.

Tv är det medium som både äldre och yngre tar till sig vetenskap genom, men i övrigt skiljer det sig markant. 60–74-åringarna lyssnar på radio och läser tidningar medan 16–29-åringar får sina vetenskapsnyheter genom sociala medier. De här siffrorna bekräftar det som andra mätningar visat om mediekonsumtion i stort. Just därför satsar Forskning & Framsteg extra på sociala medier som Tiktok, Instagram och Youtube shorts under 2024. Där får du, oavsett ålder, ännu ett sätt att ta till dig den vetenskapsjournalistik och populärvetenskap som Forskning & Framsteg ägnat sig åt sedan 1966.

God läsning och tittning!   

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor