Utdöda hundens ull vävdes till filtar och mattor
Att människan länge har använt fårens ull för att väva mattor och filtar är välkänt. Men visste du att en hund i Nordamerika har använts på samma sätt?
Forskare har analyserat pälsen från det enda kända exemplaret av en ullhårig hund från Coast Salish i nordvästra USA. Hunden hette Mutton och samlades in år 1859. Illustrationen föreställer en rekonstruktion.
Bild: Karen Carr
Den ullhåriga hunden stämplades som en överdrift eller rent av en myt. Ingen hade sett den fluffiga vita hunden med egna ögon, men bland ursprungsbefolkningar i Coast Salish i nordvästra USA levde berättelsen om hur deras förfäder i tusentals år hade spunnit hundens ull till garn och vävt in i mattor och varma filtar.
I en ny studie har forskare analyserat dna från det enda bevarade hundskinnet. Det samlades in år 1859 och har förvarats på museum sedan dess. Forskarna har också haft ett tätt samarbete med ursprungsbefolkningarna. Resultaten visar att ullhunden troligtvis härstammar från de allra första hundarna som introducerades till Nordamerika för 15 000 år sedan. Några av generna som kopplades till ulligheten kan också ge lockigt hår hos människan.
Hundrasen försvann i guldrushen
En av medförfattarna till studien är Love Dalén som är professor i evolutionär genomik och forskningsledare på Centrum för paleogenetik vid Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet. Han är expert på forntida genetik.
Bild: Brittany M. Hance / Smithsonian
– Jag hade aldrig hört talas om den ullhåriga hundrasen förrän jag blev inblandad i det här forskningsprojektet. Och då jobbar jag ändå med ullhåriga mammutar och andra håriga djur, säger Love Dalén.
I studien, som är publicerad i tidskriften Science, framkommer det att den ullhåriga hunden medvetet hållits åtskild från vargar och andra hundraser. Bland annat genom att föda upp hundarna på isolerade öar.
– Att bevara hundrasens utseende och karaktär var alltså viktigt redan för tusentals år sedan, säger Love Dalén.
Men när en guldrush medförde att tiotusentals europeiska bosättare kom till regionen i slutet av 1800-talet gick det inte längre. På en del platser blev det uttryckligen förbjudet att behålla hundarna och de gamla vävstolarna brändes.
Hundar i stället för får
Att hunden var en så viktig resurs är ingen slump. Love Dalén konstaterar att nordamerikanerna inte hade tamdjur som får, kor och grisar förrän européerna kom till landet.
– Kanske användes hundar på samma sätt här i Europa innan vi fick får. Hunden domesticerades långt före andra arter så det är inte omöjligt, men det är så pass länge sedan att det blir svårt att bevisa, säger Love Dalén.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
