”Sluta larma om att Golfströmmen kollapsar”
Vi bör inte låta oss skrämmas av spekulationer om att Golfströmmen snart kommer att kollapsa, skriver oceanografen och klimatforskaren Léon Chafik. Hans studier tyder på att den har en tidigare okänd motståndskraft.
Den här artikeln publicerades i februari 2024.
Nyligen kom ännu ett larm om Golfströmmen. Risken är stor för att den kollapsar inom hundra år, och att medeltemperaturen i Sverige därmed sjunker med tjugo grader. Detta enligt ett inslag i SVT baserat på en färsk rapport i tidskriften Science Advances. Men verkligheten bakom den typen av alarmistiska rubriker är komplex och kräver en mer nyanserad förståelse och kommunikation.
Medierna ger ofta en dystopisk vision av framtiden, där Golfströmmen plötsligt byter riktning och utlöser drastiska klimatförändringar över det norra halvklotet som i filmen ”The day after tomorrow”. Denna oro bygger på studier som tar fasta på historiska tecken på försvagning. Slutsatserna vilar ofta på indirekta mätningar, såsom temperaturvariationer i havsytan vid södra Grönland, eller på modellsimuleringar – precis som studien bakom det senaste larmet. En invändning mot den simuleringen är att kollapsen triggas av att beräkningarna utgår från en orealistiskt stor tillförsel av sötvatten.
Djupare analys behövs
För att få en verklig bild av Golfströmmens hälsa krävs en djupare analys. Golfströmmen är inte enbart ett ytfenomen utan ett intrikat tredimensionellt system av strömmar som sträcker sig från havsytan till havsbotten och över hela Atlanten från kust till kust. Det är avgörande att observationer täcker dessa olika dimensioner för att ge en korrekt bild av detta system av strömmar. Hittills har de mest tillförlitliga observationerna, som sträcker sig från 2004 och framåt, inte bekräftat några entydiga tecken på en försvagning av Golfströmmens styrka.
Det är sant att vissa studier har pekat på variationer och tillfälliga förändringar i Golfströmmens styrka från dessa mätningar. Men det är också viktigt att notera att dessa variationer är naturliga och inte nödvändigtvis indikerar en långsiktig nedgång. Till exempel visade de mätningar som började 2004 mellan USA och Afrika på en försvagning under de första tio åren av mätserien, men en återhämtning därefter. Vindar och andra atmosfäriska faktorer spelar en stor roll i dessa fluktuationer.
De kontinuerliga mätningarna syftar inte bara till att ge en djupare förståelse av Golfströmmens komplexitet. De spelar också en kritisk roll i att tidigt upptäcka tecken på eventuell försvagning eller närmande kollaps. När alarmerande rapporter dyker upp är det avgörande att vi inte ignorerar dessa observationer.
Resultat utmanar pessimismen
I en nyligen publicerad artikel i Nature Communications, belyste jag och mina kollegor att den nordiska grenen av Golfströmmen, som spelar en avgörande roll för strömmens långsiktiga hälsa, enligt de senaste klimatmodellerna från IPCC faktiskt förstärks i en varmare värld. Detta resultat utmanar den rådande pessimismen och pekar i stället på en potentiell motståndskraft hos Golfströmmen som inte tidigare har uppmärksammats. Att hastigt dra slutsatser baserade på isolerade observationer, indirekta rekonstruktioner eller modellsimuleringar är inte bara riskabelt – det är direkt vilseledande.
Låt oss därför inte skrämmas av spekulationer om en eventuell kollaps av Golfströmmen. Visst skulle en sådan kollaps innebära enorma konsekvenser för klimatet och samhället i stort. Men vi får inte låta oss distraheras från andra akuta globala utmaningar, såsom havsuppvärmning, havsnivåstigning och extrema händelser, som kräver vår omedelbara uppmärksamhet och åtgärder.
Jag uppmanar till en mer nyanserad diskussion kring Golfströmmens framtid. Medan det finns skäl till oro, bör denna grundas i solid vetenskap och omfattande observationer som kontinuerligt övervakar Golfströmmens styrka. Rapporteringen av ämnet bör därför ske med försiktighet och en strävan efter att ge en balanserad bild, snarare än att överdriva potentiella hotbilder.
Léon Chafik
- Forskare i oceanografi och havsklimat på Stockholms universitet.
- Har ägnat huvuddelen av sin forskning åt att använda observationer och modeller till att studera havsströmmar i nordatlanten.
- Redaktör på Journal of Geophysical Research-Oceans.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.