Vetenskapsåret 2025

Den stora anläggningen ESS (European spallation source) kommer – om allt fungerar enligt planen – att producera de första neutronerna i slutet av 2025. Då ska partikelacceleratorns intensiva stråle av protoner för första gången blästra loss neutroner från strålmålet av volfram. Neutronerna ska från 2026 kunna användas för olika vetenskapliga experiment.

ESS är en av de två stora forskningsanläggningarna som är placerade tillsammans utanför Lund. Den andra heter Max IV, och har varit i bruk för forskning sedan 2016. Max IV producerar synkrotronljus som är en typ av intensiv röntgenstrålning.

Under 2025 kommer en huvudentreprenör att väljas ut för att bygga nästa generations gravitationsvågsdetektor, Lisa (Laser interferometer space antenna). Den ska bestå av tre rymdsonder som flyger i formation. Lisa kan komma åt gravitationsvågor som inte går att urskilja med instrument på jorden, och bland annat ge information om svarta hål.

Astronauterna Sunita Williams och Barry Wilmore skulle vara på den internationella rymdstationen ISS i en dryg vecka efter ett test av den nya farkosten Boeing Starliner. På grund av problem bland annat med styrraketerna blev de fast i rymden och ska återvända i februari 2025.

Flera aktörer arbetar med planer på kommersiella rymdstationer som kan fylla tomrummet när ISS läggs ner. Företaget Vast siktar på att sända upp den första modulen under året.

Samtidigt förbereder Indien sin egen första uppsändning av människor i rymden, inom programmet Gaganyaan, som kan bli av redan under 2025. Testpiloten Shubhanshu Shukla ska först delta i ett uppdrag på den internationella rymdstationen ISS med det amerikanska rymdföretaget Axiom under våren.

Den 15 februari ska Miljömålsberedningen lägga fram förslag för hur Sverige ska nå internationella åtaganden om biologisk mångfald och kollagring. En av utmaningarna är hur man ska leva upp till EU:s krav att öka kolinlagringen i skogsmark med 4 miljoner ton till år 2030 jämfört med snittvärdet 2016–2018. I nuläget går utvecklingen åt motsatt håll, med minskad kolinlagring. Oenigheten mellan de olika partiernas representanter i beredningen har varit stor, bland annat om hur man ska hantera så kallade naturskogar.

Även regeringens skogsutredning pekar ut riktningen för framtidens skogsbruk. Ett första delbetänkande presenterades i december 2024 och innehåller bland annat förslag om att göra det svårare för ideella föreningar att överklaga planerade avverkningar. Resten av uppdraget ska redovisas 31 augusti.

Resultaten från Sveriges största underjordiska svampplockning kommer att presenteras under 2025. Från 2 517 prov­ytor i skogar över hela landet har Markinventeringen samlat jordprover och i dem finns dna-spår som avslöjar vilka svamparter som döljer sig på platsen, även när de inte syns på ytan. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har analyserat resultaten, som kan visa var svamparna finns och hur de påverkas av olika sorters skogsskötsel. Studien kommer att presenteras på sajten svamparisverige.se. 

I mars kan man också ladda ner en app från svamparisverige.se som berättar vilka svampar som sannolikt finns i ens egen hemskog, och hur olika sorters skogsskötsel kan förändra de underjordiska svampmycelen. Det kommer inte att gå att hitta karljohan och trattkantareller enbart med hjälp av dna-teknik, men den kan ge ledtrådar om var det är lönt att leta. Vanliga gula kantareller är dock en av få svampar som forskarna misstänker är svår att detektera med dna.

Den gröna omställningen skapar nya arbetsmiljörisker, och riskerna med exempelvis reaktiva metaller som ingår i batterier är till stor del outredda, enligt Karin Broberg, professor på institutionen för miljömedicin vid Karolinska institutet. En av de största riskerna ser hon i arbetsmiljön i svensk metallåtervinning.

Senast 31 augusti ska kommittén för en svensk kulturkanon lämna in sitt förslag till regeringen. Kommittén leds av historikern Lars Trägårdh, som genom sin vidlyftiga tolkning av uppdraget provocerat alla från Svenska Akademien till Svenska tornedalingars riksförbund-Tornionlaaksolaiset och medlemmar i den egna kommittén. Oavsett om kommittén håller ihop fram till deadline så är ett säkert: Lars Trägårdh har fått i gång debatten om kultur och svenskhet inom såväl universitet som kulturvärld.

I klimatfrågan möts naturvetenskap, teknik och stat­s­vetenskap i en angelägen mix som passar Forskning & Framstegs bredd perfekt. Många reste hem missnöjda från 2024 års klimatmöte i Baku, efter att dess tema på finansiering inte levt upp till deras förhoppningar. Förväntningarna på 2025 års COP30 i Belém är ännu högre. Till mötet 10–21 november ska nämligen alla länder förnya sina nationellt fastställda mål och åtgärder för att minska sina utsläpp, något som görs vart femte år.

Efter ett par klimatmöten i utpräglade oljestater känns det upp­friskande att Brasilien står värd, inte minst med tanke på arvet efter Earth Summit som hölls i landet 1992 och väckte intresset för klimatfrågan i alla fall hos min 70-talistgeneration.

I maj är det 80 år sedan Tyskland kapitulerade och i augusti 80 år sedan USA släppte atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. I en tid av ökande kärnvapenhot var det ett gott tillfälle att ge den japanska överlevanderörelsen Nihon Hidankyo Nobels fredspris 2024.

Under 2025 lär vi se gott om forskning diskuteras, om såväl kärnvapen som om nazismens brott. Låt oss se om det är som litteraturpristagaren Han Kang frågade sig i sin Nobelföreläsning: ”Kan samtiden hjälpa det förflutna? Kan de levande rädda de döda?” Eller som hon sedan vände på frågan: ”Kan det förflutna hjälpa samtiden? Kan de döda rädda de levande?”

Det står i skollagen att utbildningen inom förskola och skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men debatten om huruvida det är så i praktiken har varit livlig. Skolverket har fått kritik från kognitionsforskare för såväl utformningen av läroplaner som strategin för digitaliseringen i skolan. Nu har regeringen bestämt att Skolverket ska förses med ett vetenskapligt råd. Ledamöterna ska tillsammans ha en bred vetenskaplig kompetens som är relevant för skolans verksamhet och målet är att rådet ska vara på plats under 2025.

Och det händer en hel del annat på skolområdet under året. Den 28 februari redovisas den statligt tillsatta utredningen av läroplanerna. Mer fokus på faktainlärning och större hänsyn till barns kognitiva utveckling finns med i direktivet till utredaren. Den 1 juli sjösätts gymnasiereformen Gy25, som bland annat innebär att kursbetygen ersätts av ämnesbetyg. Och från och med 1 januari har försöksverksamheten med praktiknära skolforskning, ULF (utbildning, lärande, forskning), blivit permanent.

Gustav Vasas fogdar var inte direkt klostrens och kyrkornas vänner – tvärtom reste de runt och konfiskerade föremål i samband med reformationen. Men deras återvinningsiver har paradoxalt nog lett till att Sverige har en rik samling av fragment från medeltida handskrifter. Bönböcker, partitur och även kyrkornas juridiska dokument blev omslag till fogdarnas räkenskaper.

2025 sjösätts det tvärvetenskapliga nordiska jätteprojektet Codicum för att studera detta lite bortglömda material, som bland annat finns på Riksarkivet i Stockholm. Biokemiska analyser paras med humanistisk forskning för att undersöka hur böcker och idéer cirkulerade under medeltiden. De utspridda fragmenten ska också pusslas ihop till virtuella böcker i ett digitalt bibliotek.

2025 väntas det tioåriga nationella forskningsprogrammet om brottslighet börja leverera frukt. Kanske får vi reda på orsakerna bakom våldsbrottsligheten och hur man kan förebygga våldsbrott mer effektivt. Ett sådant projekt pågår vid Malmö universitet. Och på Svenska kriminalpolitiska laboratoriet vid Linnéuniversitetet studeras hur politiska reformer påverkar brottsligheten.

Sverige ska satsa 6,5 miljarder kronor på forskning och innovation fram till 2028, enligt forsknings- och innovationspropositionen som nyligen presenterades. Målet är att bli en av världens ledande forsknings- och tekniknationer. Pengarna ska bland annat gå till att stärka forskningsinfrastrukturen, excellent forskning och höjda anslag till lärosätena.

Går det att jobba mindre med samma arbetsresultat men mer fritid och välmående? 4 day week, eller 100/80/100 vilket står för 100 procent lön, 80 procent arbetstid och 100 procent produktivitet, har väckt globalt intresse och i höstas drog den första nationella forskningsstudien i Sverige igång. Den leds av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, och ska undersöka hur en kortare arbetsvecka påverkar produktivitet, stressnivåer och balans mellan arbete och fritid. De första resultaten väntas publiceras under 2025.

Blir 2025 året då kvant­datorn slår igenom? Dagens datorer bygger på det binära systemet, där bitar är antingen 1 eller 0. Ju fler bitar som kombineras, desto mer information kan hanteras. Kvantdatorer använder i stället kvantbitar, qubits, som kan vara både 1 och 0 samtidigt – något som för vissa typer av problem ger en beräkningskraft långt bortom dagens teknik. I december presenterade Google sitt kvantchip som på fem minuter kunde lösa problem som skulle ta 10²⁵ år för en av dagens snabbaste konventionella superdatorer. I Sverige har forskare på Chalmers arbetat med att utveckla en kvantdator sedan 2018. 2025 får svenska företag möjlighet att testa en kopia av den.

Tillverkning av betong för byggen av till exempel hus och broar ger stora utsläpp av koldioxid. Därför pågår utveckling av nya produktionsmetoder som kan minska utsläppen. En sådan ny metod håller på att tas fram av forskare vid Luleå tekniska universitet tillsammans med Rise och gruvbolaget Boliden. Målet är att minska klimatpåverkan med 95 procent för varje del traditionell cement som ersätts. Patentansökningar har lämnats in och en produktionsanläggning med kapacitet på 300 000 ton per år  ska byggas. En studie beräknas vara klar under första kvartalet 2025.

Visionen att använda elbilar som energilager i ett elektrifierat samhälle har funnits länge. I början av 2000-talet myntades begreppet vehicle to grid (V2G), fordon till nät, i Kalifornien. Sedan dess har det gjorts åtskilliga studier och pilotprojekt kring hur idéerna kan omsättas i praktiken, bland annat av forskare vid Chalmers och KTH.

Flera biltillverkare har nu anpassat elbils­modeller för dubbelriktad laddning. Till exempel släpps Volvos el-Suv EX90, som klarar detta, på marknaden under 2025. Bilens ombordladdare uppfyller elnätsbolagens krav på nätkoder, alltså de tekniska villkoren för att få skicka ut el på nätet. Mjukvara och gränssnitt i bilen har utvecklats för bättre kommunikation med laddboxen. Under 2025 testas också system för V2G i större skala i Göteborg.

Ett sätt att göra samhället mer klimatanpassat är att använda vätgas som energibärare, till exempel i industrier som annars släpper ut mycket koldioxid. Projekt pågår i norra Sverige där vätgas ska ersätta kol i stålindustrin. För att vätgasen ska bli klimatneutral behöver den produceras av förnybar el, och kallas då för grön vätgas.

Diskussioner har pågått under en längre tid om hur vätgasen ska produceras och distribueras på bästa sätt. Därför undersöker nu elbranschens forskningsföretag Energiforsk den gröna vätgasen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Hur/var blir det bäst att producera, lagra och transportera vätgasen? Ska energin överföras via elnät eller vätgasnät? Rapport med resultat från studien förväntas i december 2025.

Även inom arkeologin har AI börjat göra sitt intåg på allvar. Under 2024 dechiffrerade till exempel ett gäng studenter stora delar av en förkolnad textrulle från Pompejis grannstad Herculaneum. Med hjälp av drönare och lasermätning hittas strukturer i marken som kan dölja arkeologiska lämningar. Under 2025 väntas Svenskt hällristningsforskningsarkiv vid Göteborgs universitet presentera en AI-analys som visar vilken teknik som användes när hällristningar i framför allt Bohuslän gjordes.

Sveriges största arkeologiska utgrävning, längs den planerade höghastighetsjärnvägen Ostlänken från Järna till Linköping, växlar upp med 50 utgrävningar, jämfört med 35 under 2024. Då hittades bland annat ett större vikingatida gravfält utanför Nyköping.

Andra större grävningar som fortsätter är den i Uppåkras maktcentrum utanför Lund och den om Ölands borgar. Där grävdes i somras den första anläggningen, Träby borg i söder.

Spännande analyser väntas från den tvååriga grävningen i Pryssgården i Norrköping. Där grävdes under 2023–24 boplatser och gravar på ett 20 hektar stort område, bebott från stenålder till medeltid.

Förra året Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till forskning om rna, molekyler som överför genetisk information och sköter många andra uppgifter inuti celler. År 2023 handlade medicinpriset också om rna. Då belönades forskning som ledde till Förra årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till forskning om rna, molekyler som överför genetisk information och sköter många andra uppgifter inuti celler. 2023 handlade medicinpriset också om rna. Då belönades forskning som ledde till effektiva m-rna-vacciner mot covid-19.

Med största sannolikhet kommer olika former av rna-teknologi i framtiden att leda till såväl nya behandlingar som bättre diagnostik. En lång rad kliniska studier pågår. Moderna, ett av företagen som först utvecklade ett vaccin mot covid-19, testar till exempel sprutor med m-rna mot tumörer i bland annat lungorna och bukspottkörteln. Resultaten väntas bli klara i slutet av juni.

Grön starr, även kallad öppenvinkelglaukom, gör så att synfältet sakta krymper. Eftersom hjärnan fyller i synintryck som försvinner är det vanligt att sjukdomen upptäcks först när synnerven redan är obotligt skadad.

Med hjälp av artificiell intelligens går det att upptäcka tidiga sjukdomstecken på bilder från en speciell kamera som snabbt och enkelt tar tredimensionella bilder av näthinnan. Hongkong är ett av flera länder som testar metoden på tusentals människor. Resultat väntas i februari.

Inom psykiatrin förekommer det att svårt sjuka människor blir kroppsvisiterade, inlåsta eller rent av fastspända på en brits med bälten. Syftet är att hindra patienter från att skada sig själva eller någon annan. Även barn kan bli utsatta för tvångsvård, som alltid innebär svåra etiska avvägningar.

Regeringen har bett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att sammanställa den tillgängliga forskningen om alternativ till tvångsåtgärder inom psykiatrin. Resultaten kommer att presenteras under det tredje kvartalet 2025.

Elever i hela Sverige kan skicka in sitt gymnasiearbete för att delta i Utställningen Unga forskare, SM i forskning. Flera hundra elever brukar delta i semifinalerna som pågår runtom i landet. Finalen hålls i april där Sveriges unga forskningslandslag utses. De kommer att tävla i internationella forskartävlingar, till exempel världens största vetenskapstävling för unga: Regeneron international science and engineer fair. Man kan också vinna olika stipendier och resor.

De tidigare deltagarna som Forskning & Framsteg träffade förra året har sagt att mötet med andra som är intresserade av vetenskap är en stor del av upplevelsen, samt att få feedback på sitt gymnasiearbete från forskarna i juryn.

Att gå på forskarskola är ett utmärkt tillfälle att träffa andra som också har en passion för forskning.

Det här är bara ett litet axplock av de olika initiativ som vill nå unga som är nyfikna på forskning.

På Stockholm international young scientist seminar kan gymnasieelever lyssna på unga forskare från hela världen. Varje år arrangerar organisationen Unga forskare evenemanget i samband med Nobelveckan i december. Det är både deltagare från forskartävlingar och doktorander som presenterar sina projekt. Lärare kan anmäla sina klasser att delta online eller på plats. De brukar också ha en hemlig gäst och förra året var det Nobelpristagaren och kemisten David Baker.