Låt oss bygga kunskaps­beredskap

Kunskapsberedskap. Jag hörde uttrycket en eftermiddag i april på Kungl. Vitterhetsakademien i Stockholm. Temat för dagen var svensk humaniora och samhällsvetenskap i dag och i framtiden, och det var den norska historikern Helge Jordheim som sa det. Han hade använt samma uttryck för ett antal år sedan på en snarlik temadag, men då hade det inte riktigt fastnat.

I dag förstod alla i rummet vad han talade om.

En månad senare satt jag under det överdådigt smyckade och välvda taket i Uppsala universitets aula. Nu var det föreningen Vetenskap & Allmänhet som arrangerade sin första Folk och forskning-konferens, en ”mötesplats för forskare, civilsamhälle och beslutsfattare”, med inspiration från det säker­hetspolitiska evenemanget Folk och försvar. Även om uttrycket kunskapsberedskap inte nämndes på Folk och forskning så får man säga att arrangemanget handlade om det, att stärka forskningens bidrag till samhällets beredskap.

De teman som dagen ägnades åt var ungdomskriminalitet, elektri­fi­eringen och evidensbaserat beslutsfattande. De två första av dessa ämnen diskuteras ganska flitigt som en del i hur vårt samhälle ska stå emot kriser.

Det evidensbaserade beslutsfattandet talas det mindre om. Därför var det givande att höra filosofen Olle Torpman ge perspektiv på hur vetenskapens evidens förhåller sig till politikens ideologi och värderingar. Utifrån den grunden var det en oroande bild som statsvetaren Göran Sundström gav av hur våra politikers beslutsunderlag blir alltmer porösa – och hur förtroendet mellan expertmyndigheter och politik tycks ha hamnat i gungning.

Men det är inte bara politik och vetenskap som har att förhålla sig till varandra. I nya numret av Forskning & Framsteg skildrar Per Snaprud hur alkohol­industrin sår tvivel kring forskningen om cancer och alkohol, på liknande sätt som fossilindustrin sått tvivel om klimatforskning och tobaksindustrin om tobakens hälsoeffekter.

Att belysa de här frågorna är viktigt. Om vi inte förmår skilja åsikter som bygger på missförstånd och desinformation från en välunderbyggd argumentation, är risken stor att vi följer strömmar som leder vilse i informationsfloden.

Här erbjuder vetenskapsjournalistiken en arena där kunskap baserad på vetenskap kan möta de olika värderingar som vi alla bär på. För att våra värderingar ska utmynna i goda beslut behöver de underbyggas med en välgrundad kunskap om den värld vi lever i. Den kunskapsberedskapen vill vi på Forskning & Framsteg bidra till.

God läsning!