Södermalm i Stockholm var en gång en plats för bohemiska konstnärer och öldrickande arbetare, i alla fall enligt mytbilden. I dag är stadsdelen i stället förknippad med surdegsbakande så kallade hipsters, som driver mikrobryggerier och jobbar med reklam. Södermalm är inte bara en geografisk plats, utan också en retorisk figur använd som symbolisk antites till ”verklighetens folk”. Men bakom de förenklade klichéerna finns en komplex historia.

I boken Söder får läsaren följa utvecklingen på Södermalm under 1900- och 2000-talet från gatuplan, med tillbakablickar till 1800-talet. Urbanhistorikern Håkan Forsell, tillika professor vid Stockholms universitet, är ett bekant namn för alla som har lyssnat på den utmärkta podden Staden. (Om du inte har gjort det rekommenderar jag den varmt.) Forsells välformulerade och eftertänksamma röst känns igen i boken; han verkar ha läst varenda tidningsnotis och utredning om stadsdelen och kryddar texten med livfulla citat och egna reflektioner.

Läser man boken i ett svep blir det ganska mastigt med alla exakta adresser som en före detta Söderbo som jag försöker leta upp i minneskartan, men om man i stället intar den i små portioner fungerar den som bildande stadspromenader genom tid och rum. Söder är en berättelse om svensk bostadspolitik och stadsplanering från 1900-talet och framåt. Samtidigt är den en skildring av moderniseringen, sedd genom byggnaders fönster. Håkan Forsell skriver det själv i epilogen: ”Bostadsfrågan är historien om det moderna Sverige”.