Äldsta runstenen ristades av en kvinna

Världens äldsta kända runsten ristades med stor sannolikhet av en kvinna. Det visar nya analyser av den norska Holestenen som hittades 2021.

Publicerad
Runinskrifter

Nere till vänster på den största biten av Holestenen står Idiberug, som kan vara namnet på personen i den grav där biten hittades.
Bild:
George Alexis Pantos, Kristel Zilmer

Den så kallade Holestenen hittades i bitar vid en järnåldersgrav nordväst om Oslo. Den visade sig vara från senast 200-talet, vilket är den äldsta runsten som hittats. Det finns något äldre ristningar, men de är på föremål som knivar och smycken. Att de olika stenbitarna kom från en enda sten upptäcktes först 2023, kort efter att fyndet tillkännagivits.

Ristarens namn har feminin form

Sedan dess har arkeologerna hittat ytterligare över 100 bitar. Ristningarna kan ha gjorts vid flera tillfällen och av olika personer. Några bitar bär en ristares namn där den läsbara delen slutar på -u. Det visar att det är ett ord eller namn i feminin form.

– Det första ordet är ek, som betyder jag. Sedan kommer namnet, som kan börja på W eller G. Eventuellt finns en runa till före. Tyvärr är partiet mycket slitet, men sedan kommer runor som kan vara U och L, så namnet skulle kunna läsas Gulu, Wulu, Swulu eller Skulu, säger Kristel Zilmer, runolog på Kulturhistoriska museet i Oslo, till Forskning & Framsteg.

Runskrift Holestenen
Arkeologerna hittade i en andra finkamning över 100 mindre bitar av Holestenen, som passade ihop och gav en längre runinskrift, med namnet på en troligt kvinnlig ristare.
Bild: Kristel Zilmer

Att stenen hittats i rispade bitar – med ålderdomliga och udda runor – gör det svårt att läsa och tolka budskapet på biten med flest ristningar. Dessutom är en del linjer troligen avsedda som dekoration.

Forskarna har tidigare utläst ordet Idiberug på en bit som hittats i graven, vilket skulle kunna vara namnet på den begravda personen. Könet är inte bestämt, men ett liknande namn är känt från forntyska och det avslutande -berug, vilket troligen motsvarar -björg, enligt studien som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Antiquity.

Fler kvinnliga ristare

Att kvinnor ristade runstenar var mycket ovanligt, men Holestenen är inte unik. Det finns åtminstone ett par exempel i Sverige där man vet att det är kvinnor som ristat, berättar runologen Magnus Källström vid Riksantikvarieämbetet.

Magnus Källström
Magnus Källström är runforskare vid Riksantikvatrie-ämbetet.
Bild: Niklas Ehlen / Riksantikvarieämbetet

– Kvinnliga ristare förekommer faktiskt just bland de äldsta runristningarna på kontinenten, ristade på föremål. Men det finns några senare kvinnliga ristare, som Gunnborga i Jättendal i Hälsingland. Hon tycks ha varit ganska ensam under vikingatiden om att rista i sten. Möjligen fanns ytterligare en kvinna i Medelpad som kan ha hetat Åsgärd.

Holestenen ger en unik inblick i runskriftens tidiga utveckling och innebär att en del av runkonstens historia måste skrivas om, menar Magnus Källström. Exempelvis finns en äldre variant av runan B, och en typ av E-runor som man har trott uppkom först senare. Men slitage och rispor gör det svårt att på vissa ställen avgöra vad som är avsiktligt och vad som är skador.

Holestenen har daterats till mellan 50 och 275 e.Kr. Dess form pekar på att stenen varit rest innan den slogs sönder och att bitarna grävdes ned på gravfältet. Utgrävningen gjordes på grund av planer att dra en motorväg genom området.

– Det är fantastiskt hur mycket arbete arkeologerna har lagt ner för att hitta allt detta. Det saknas fortfarande större bitar och de är troligen borta för alltid, säger Kristel Zilmer.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor