Havsströmmarna under det stora istäcket i Norra ishavet snurrar i cirklar och kallas därför havsvirvlar. Den största är Beaufortvirveln, och den spelar en viktig roll för det globala klimatet. Genom att lagra stora mängder sötvatten upprätthåller virveln en balans mellan sött och salt i både Arktis och Nordatlanten. Men på grund av klimatförändringarna kan den viktiga havsvirveln vara borta om 50 år, visar en ny studie från Göteborgs universitet och tyska Alfred Wegener institute som publicerats i Journal of Geophysical Research.

Beaufortvirveln skyddas av istäcket som ligger som ett lock och håller vattnet svalt. När istäcket smälter i takt med ökade temperaturer försvinner skyddet och mer värme från atmosfären når vattnet. När havet värms upp smälter också isen som finns kvar allt snabbare, och redan i dag har stora mängder havis försvunnit. Beaufortvirveln strömmar i Beauforthavet och tidigare forskning visar att mängden sötvatten där har ökat med 40 procent de senaste två decennierna.

För att förstå hur Beaufortvirveln påverkas av klimatförändringarna har forskarna i studien gjort framtidsprognoser med hjälp av datorsimuleringar som ska efterlikna jordens klimat, så kallade klimatmodeller. 

– Vi började med att se hur bra modellerna representerade det nuvarande arktiska klimatet och kastade bort dem som var för dåliga. Efter det kollade vi hur det kan se ut i framtiden – och alla kvarvarande modeller visade att Beaufortvirveln försvinner, säger Céline Heuzé, universitetslektor och docent i klimatologi på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.

Med dagens utsläppstakt av växthusgaser tyder forskarnas prognos på att Beaufortvirveln snart börja läcka sötvatten. Sötvattnet kan då ta sig ända till Nordatlanten och störa det stora systemet av havsströmmar i Atlanten kallat Amoc – Atlantic meridional overturning circulation. Strömmarna och cirkulationen i systemet ser till att havet lagrar stora mängder av både värme och koldioxid. 

Exakt hur Amoc påverkas om sötvattnet läcker ut kan forskarna ännu inte svara på. 

Léon Chafik, forskare i oceanografi och havsklimat vid Stockholms universitet, menar att det behövs mer precisa klimatmodeller för att förstå sötvattnets verkliga påverkan. Frågorna om hur snabbt Amoc kommer att påverkas, exakt vart sötvattnet tar vägen och hur det blandas med omgivande vatten längs färden kan studiens modeller inte svara på, menar han.

– För att kunna säga mer säkert behövs det väldigt högupplösta modeller, säger han.

Men både Léon Chafik och Céline Heuzé understryker att balansen mellan salt- och sötvattnet är avgörande för att strömmarna och havscirkulationen ska upprätthållas.

– För att Amoc ska fungera behövs det saltvatten vid ytan. Saltvatten är ganska tungt så vattnet vid ytan vill sjunka, säger Céline Heuzé.

När saltvattnet sjunker på en plats måste vattnet stiga på en annan, och det skapar en naturlig cirkulation i havet. Om saltvattnet ersätts med sötvatten får det därför stora konsekvenser, berättar Céline Heuzé.

– Sötvatten är absolut inte tungt, så det sjunker inte vilket betyder att inget vatten heller stiger – och då försvinner havscirkulationen, säger hon.

Enligt Céline Heuzé kan världens medeltemperatur öka med ytterligare 0,5 grader om Amoc kollapsar. Nästa steg är att titta närmare på hur kopplingen mellan smältande havsisar och Amoc kan utvecklas i framtiden.