”Det går att halvera förskrivningen av opioider”

Opioider är narkotika, smärtstillande läkemedel som fel använda leder till beroende och i värsta fall död. På Gotland har vården halverat förskrivningen. Det är hoppfullt för folkhälsan, skriver läkaren Erik Wåhlin.

tabletter, spruta och pulver på ett bord

Risken finns att narkotikaklassade läkemedel hamnar ”på gatan” om förskrivningen blir för stor, enligt läkaren Erik Wåhlin.
Bild: Getty images

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Inom vården har opioider använts länge mot smärta och ångest. De är effektiva mot akut smärta vid till exempel benbrott, och den ångestdämpande effekten är mycket användbar vid vården av patienter i livets slutskede.

Gemensamt för morfin och alla andra opioider är att de verkar centralt i nervsystemet och kan leda till beroende och missbruk. Detta missbruk kan bli långvarigt. I USA har användningen av förskrivna och icke-förskrivna opioider ökat sedan slutet av 1990-talet. Den så kallade opioidkrisen i USA och på flera andra håll i världen visar hur felaktig användning av läkemedel kan bli ett folkhälsoproblem och leda till svårt lidande för enskilda individer.

Många patienter var beroende

Inom primärvården på Gotland såg vi en förhållandevis hög förskrivning av opioidläkemedel. Många patienter hade utvecklat ett beroende, i vissa fall sågs skyhöga dygnsdoser. När vi försökte dra ner förskrivningen på vissa vårdcentraler kunde vi tydligt se att patienter med beroendeproblematik i hög grad valde att byta vårdcentral. Problemen ackumulerades på vissa vårdcentraler.

Med inspiration från Region Västmanland började vi inom Gotlands läkemedelskommitté diskutera frågan om ett så kallat beroenderåd. År 2020 startade vi ett projekt i form av regelbundna digitala möten med representanter från merparten av de förskrivande enheterna på ön.

Det yttersta syftet var att hjälpa de patienter som hamnat i missbruk till följd av läkemedel de fått på recept. För att lyckas med det strävade beroenderådet mot att åstadkomma en attitydförändring kring opioider, och en samsyn kring förskrivningen. Vi tog fram gemensamma riktlinjer om hur förskrivningen ska skötas.

Mediciner hamnar ”på gatan”

När de gemensamma riktlinjerna var på plats minskade problemet med att patienter som utvecklat ett beroende bytte mellan olika vårdcentraler för att få nya recept. Förskrivningen sjönk. Sedan projektet startade år 2020 har den minskat med 52 procent på Gotland. Jag tror att liknande arbete kan minska förskrivningen kraftigt även på andra håll – och att vinsterna med det skulle vara stora.

Missbruk leder till svårigheter för den drabbade individen men också till störda relationer, vanvård av barn, trafikolyckor och andra faror för omgivningen. Att patienter överkonsumerar opioider är även ett problem för sjukvården.

Opioider kan grumla bilden vid medicinska bedömningar. Ibland är det svårt för vårdpersonalen att förstå vad värken eller smärtan beror på, och utredningar startas i onödan. Det är inte ovanligt att patienter med ett beroende hör av sig angående symtom som beror på medicinbiverkningar. Det finns också forskning som visar att opioider ökar kroppens känslighet för smärta.

Ett annat problem är att patienter som nekas förskrivning ibland hotar personalen. På så vis kan opioidläkemedlen försämra arbetsmiljön inom vården. Dessutom kan förskrivningen av läkemedlen på vissa håll indirekt bidra till kriminalitet, eftersom en viss andel av medicinerna hamnar ”på gatan”. I medierna har vi kunnat ta del av förfärande fall med ungdomar som avlidit efter aningslöst intag av opioider som partydroger.

Vinsterna skulle vara stora

Rätt använda är opioider utmärkta läkemedel; vid akuta skador, vid operation och vid vård av patienter i livets slutskede. Men att använda dessa läkemedel inom öppenvården är att be om problem. Jag tycker att opioider inte borde användas alls utanför den specialiserade vården. Att ge en gammal, värkbruten människa opioider är kanske en tilltalande lösning på kort sikt. Problemen kommer senare i form av biverkningar, toleransutveckling, risk för falltrauma, överdosering och död.

Om man som läkare skriver ut opioider till en patient med kronisk värk ska man veta att man skapar en kroniskt beroende människa i stället. Människor som tar opioider under lång tid blir dessutom sämre på att ta tag i sina problem. Ansvaret för detta vilar tungt på förskrivarna. Att vara läkare och ha fått förtroende att förskriva läkemedel är ett hedersuppdrag som måste förvaltas väl. Men med rätt attityd och samsyn kan läkarkåren åstadkomma mycket. Att stoppa, eller åtminstone starkt reducera, förskrivningen av opioider skulle vara till gagn för folkhälsan. Det skulle sannolikt även bidra till en bättre och mer välfungerande vård. Samt kanske i förlängningen även ett bättre samhälle.

Erik Wåhlin

  • Distriktsläkare på Söderports Vårdcentral i Visby.
  • Ordförande för beroenderådet på Gotland.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor