I Sverige drabbas omkring 2–3 procent av befolkningen av glutenintolerans, eller celiaki som det också heter. Det innebär att tunntarmen skadas när personen äter gluten och symtomen är bland annat diarré och uppblåst mage. Varför den autoimmuna sjukdomen bryter ut är inte känt, men viss slags genetik ökar risken. Nu har forskare vid Lunds universitet undersökt betydelsen av fiber i kosten hos barn. 

– Risken att drabbas minskade med hela 40 procent för de barn som åt mest fibrer, säger Elin Hård af Segerstad, dietist specialiserad inom pediatrik och forskare vid Lunds universitet.

I observationsstudien följde forskarna 6 520 barn från den så kallade Teddy-studien, med barn som har ökad genetisk risk för att drabbas av typ-1 diabetes och celiaki.

Barnen följdes från födseln till dess att de var 13–15 år gamla. Under elva tillfällen, från att barnen var 6 månader, lämnade föräldrarna in matdagböcker, där allt barnen åt och drack under tre dagar hade noterats. I samband med dessa tillfällen fick barnen lämna blodprov där man mätte förekomst av antikroppar mot transglutaminas som ger en fingervisning om tidig utveckling av celiaki.

– Det detaljerade upplägget gör att vi både kan fånga när i tiden de börjar uppvisa tecken på celiaki och samtidigt få en bild av vad de har ätit innan detta sker, säger Elin Hård af Segerstad.

Sammanlagt utvecklade 479 barn i studien celiaki, vilket motsvarar 7,3 procent. I studien gick det att se att de barn som mellan 6–12 månaders ålder åt mycket fibrer hade drygt 4 procent risk att drabbas, vilket motsvarar en minskning med 40 procent.

– Vi såg även en liten skillnad upp till 24 månader, men den riskminskningen var betydligt mindre, bara 5 procent, säger Elin Hård af Segerstedt.

Fibrer i kosten kommer huvudsakligen från frukt, bär, grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt från spannmål i form av gröt, bröd eller välling. I studien har forskarna inte skiljt mellan fibrer av olika ursprung, utan det är mängden som kunnat kopplas till minskad risk.

För minskad risk krävdes drygt tre gram extra per dag jämfört med genomsnittliga intaget om knappt 10 gram per dag. Det motsvarar två portioner frukt eller grönt.

– Man kan försöka få in lite frukt och bär vid frukost och mellanmål, och grönsaker till lunch och middag, exemplifierar Elin Hård af Segerstad.

Resultaten ligger i linje med generella kostrekommendationer som anger att ettåriga barn bör få i sig omkring 15 gram fiber per dag.

Hur ökat fiberintag rent mekanistiskt skulle kunna minska risken för celiaki undersöktes inte i studien. En möjlig väg är att kostfibrer främjar en varierad tarmflora, alltså de bakterier som koloniserar tarmen.

Tidigare studier tyder på att en större variation av bakterier i tarmfloran kan stärka tarmbarriären.

– Det gör att virus och bakterier från tarmen inte kan komma in i kroppen lika lätt. Men tarmbakterier äter också kostfiber och bryter ner dem till kortkedjiga fettsyror, som smörsyra, som man också har visat bidrar till ett starkare immunförsvar, säger Elin Hård af Segerstad.

Studien är publicerad i tidskriften Gastroenterology och är en observationsstudie.

– Det gör att vi inte kan slå fast ett orsakssamband, men vi kan ha en hypotes om att fibrer skulle kunna ge skydd, säger Elin Hård af Segerstad.

För att visa på ett eventuellt samband krävs en klinisk studie, där en grupp barn får äta mer fibrer medan en annan äter som vanligt.

– Det vore också intressant att se hur det ser ut bland barn i andra delar av världen, säger hon.

Vilket är ditt tips till föräldrar som vill få in mer fibrer i sitt barns kost?

– Små barn kan äta mjukkokta grönsaker och gnaga på grönsaksstavar. Det är viktigt att de lär sig gilla den lite bittra smaken av grönsaker och inte bara den söta smaken av frukt och bär – här får vi föräldrar vara förebilder, säger Elin Hård af Segerstad.