Fördröjt asylbeslut försenar integration

Under år 2014 ökade antalet asylsökande i Sverige kraftigt, vilket förlängde handläggningstiderna hos Migrationsverket.

– Den som sökte tidigt under året fick vänta i drygt fem till sex månader, de som sökte senare kunde få vänta i elva till tolv månader, säger Olof Rosenqvist, som är doktor i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

I en ny studie undersöker han och kollegor från IFAU hur skillnaden i väntetid påverkade individernas etablering på arbetsmarknaden.

Studien bygger på registerdata över knappt 21 000 personer som sökte asyl i Sverige mellan april och september år 2014.

För varje månads extra väntetid minskade sannolikheten att ha haft en sysselsättning med 2,7 procentenheter, medan arbetsinkomsterna minskade med 7,5 procent. Det gäller under två år efter asylansökan.

Resultaten tyder dock på vänteperioden blir mindre betydelsefull med tiden. Mätt under fyra år efter asylansökan var skillnaden i sysselsättning och arbetsinkomster bara 1 procentenhet respektive 2,3 procent lägre per extra väntemånad.

– Den riktiga integrationen startar när man får uppehållstillstånd, då man kan komma igång med insatser från Arbetsförmedlingen och börja läsa svenska för invandrare, SFI, och så vidare, säger Olof Rosenqvist.

En rad faktorer kan dock påverka både handläggningstid hos Migrationsverket och chanserna att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket gör det svårt att dra slutsatser om orsak och verkan.

Enligt Olof Rosenqvist kommer forskarna runt problemet då omställningen till längre handläggningstider skedde relativt fort, medan sammansättningen av de som sökte asyl förblev stabil sett till bland annat ålder, kön, födelseregion och grund för uppehållstillstånd.

– Vi menar att vi får en variation i väntetid mellan jämförbara individer, och på så sätt kan studera olika utfall orsakade av väntetiden.

IFAU:s rapport om väntetid och asylbeslut går att läsa här. I dagsläget har rapporten genomgått en intern granskningsprocess inom IFAU, men har ännu inte fackgranskats för publicering i någon vetenskaplig tidskrift.

De hittills nämnda resultaten gäller från när individerna sökte asyl. Mätt från när de fick uppehållstillstånd framträder en något annorlunda bild. Då tenderar individer med längre väntetid att börja läsa SFI på en högre nivå och oftare ha subventionerade anställningar.

– Sådana anställningar riktar sig mot de som Arbetsförmedlingen anser står ganska nära den reguljära arbetsmarknaden, och är en indikator på att individen är lite mer redo, säger Olof Rosenqvist.

Han understryker dock att den positiva effekten inte väger upp försprånget hos gruppen med kortare väntetid.

Hur vill ni gå vidare med forskningen?

– Resultaten tyder på att det händer meningsfulla saker under väntetiden. Det tråkiga är att vi inte vet exakt vad. Det hade därför varit angeläget att förstå denna process bättre, och kanske kan vi återkomma till det i framtiden.