Genstudie ger ny pusselbit till jordbrukets uppkomst

När jordbruket uppstod i Mellanöstern för 10 000 år sedan spred det sig inte bara genom migration, utan även genom kunskaps- och tekniköverföring. Det bekräftar svenska dna-analyser och arkeologiska data från Mesopotamien.

Publicerad

Ett av de begravda skeletten som undersökts av forskarna.
Bild: Çayönü Tepesi Excavation Archive

Jordbruket anses ha uppstått i den så kallade bördiga halvmånen, ett vidsträckt område längs med floderna Eufrat och Tigris i dagens Irak, Jordanien, Syrien och Turkiet. Några dna-analyser har dock aldrig gjorts av individer från just landet mellan floderna, Mesopotamien.

Nu visar genetiska analyser av forskare på Arkeologiska forskningslaboratoriet, Arklab, vid Stockholms universitet att östlig teknik, som vissa verktyg och byggnadssätt, förts över till västliga grupper i området.

– Vi har tittat på dna från 13 individer i stenåldersboplatsen Çayönü i sydöstra Turkiet. De är genetisk lika samtida människor från Anatolien, längre västerut, men de materiella fynden tycks vara från öst. Detta har vi inte sett i Europa, där har teknikerna spridits med migration, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Arklab.

Tabubelagt forskningsområde

Att kulturer och teknik spreds med migration var länge tabu inom arkeologin efter andra världskriget och nazisternas vurm för indoeueropeiska kulturers spridning. I stället förklarades det med enbart kunskapsöverföring mellan grupper. Med dna-teknikens genombrott under 2010-talet slog pendeln tillbaka åt migration. Men nu kommer allt fler nyanserande studier med båda förklaringsmodellerna.

– Vi har haft mycket data från Levanten, det vill säga längst västerut vid Medelhavet, och västra Anatolien. Men från Mesopotamien och längre österut har vi haft väldigt lite material. Det beror dels på svårighet att få tillgång till material, dels att det är så hårt nedbrutet, säger Anders Götherström.

Samarbete med turkiska arkeologer

Både Turkiet och Grekland är mycket restriktiva med att sprida arkeologiskt material, en policy som härrör från kolonialtidens västliga plundringar av områdets kulturarv. Därför är det svårt att få tillgång till material för till exempel dna-analyser. Anders Götherström har dock fått möjlighet tack vare långvarigt samarbete med turkiska arkeologer och forskare, bland annat vid utgrävningar på centrala platser som 9 000-åriga Catalhöyük, en av världens första städer, som ligger i mellersta Turkiet.

Frågan om hur jordbruket spreds till Europa är fortfarande delvis obesvarad. Anders Götherström ser fram emot analyser från forskare på Kreta, som kan visa om spridningen även skedde från östra Grekland, och inte enbart via Anatolien.

25 forskare från flera europeiska länder har deltagit i studien, som leddes av professor Mehmet Somel vid Middle East Tehnical University i Ankara. Rönen har publicerats i tidskriften Science Advances.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor