Hundratals miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten släpps rakt ut i Östersjön

De senaste åren har det införts en rad regleringar för att tvinga fram renare fartygsbränslen. Mest känt är svaveldirektivet som stegvis har sänkt svavelhalten i marint bränsle. Globalt gäller i dag max 0,5 procent svavelhalt, men i känsliga Östersjön är samma siffra 0,1 procent sedan 2015. De förhållandevis nya reglerna har gjort luften renare, men forskare vid Chalmers tekniska högskola konstaterar att havsmiljön dragit nitlotten.

Tjockoljan, som länge har tjänstgjort som fartygsbränsle, kan fortfarande användas trots svaveldirektivet. Många redare har nämligen valt att installera rökgasrening, en så kallad skrubber, som tvättar ut svaveloxiderna ur avgaserna. Problemet är att andra giftiga föroreningar, som metaller och polycykliska aromatiska kolväten, också tvättas ur och sedan släpps rakt ner i havet tillsammans med tvättvattnet. Tvättvattnet är dessutom försurat.

– Jag skulle säga att vi har rört oss i fel riktning och att läget är sämre nu än vad det var före 2015, säger Ida-Maja Hassellöv som är biträdande professor och forskare vid avdelningen för maritima studier vid Chalmers tekniska högskola.

I en unik studie, publicerad i tidskriften Marine Pollution Bulletin, konstaterar hon och hennes forskarkollegor att skrubbrarna släppte ut mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten i Östersjön under ett år. Skrubbrarnas tvättvatten står för upp till 9 procent av utsläppen av vissa cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten i Östersjön.

Studien bygger dock på data från 2018. Då fanns det 180 fartyg med skrubbrar i Östersjön, i fjol var motsvarande siffra uppe i nästan 600 fartyg.

Studien knyter an till ett regeringsuppdrag som handlar om att utväderdera skrubbrarnas miljöpåverkan i Östersjön. I studien konstaterar forskarna också att fartyg målade med kopparbaserade bottenfärger står för en tredjedel av den totala tillförseln av koppar till Östersjön, något som tidigare varit okänt.

– Koppar är giftigt i högre koncentrationer. Det är också en ändlig resurs och en metall som vi har brist på. Det märks inte minst på alla kopparstölder säger Ida-Maja Hassellöv.

Hon doktorerade i marin kemi 2006 och deltog därefter i en förstudie om skrubbrar. Hon och hennes kollegor var tidigt ute internationellt och det fanns inga offentliga data om skrubbervattnets innehåll. Då fanns det bara tre eller fyra fartyg som opererade med skrubber i världen. I dag handlar det om 4 000 fartyg, vilket motsvarar 16 procent av alla containerfartyg och en tredjedel av alla kryssningsfartyg.

– Men det här är en miljöbelastning som kan regleras. Länder som exempelvis USA och Kina har faktiskt förbjudit utsläpp av skrubbervatten, säger hon.

Skrubbertekniken har länge använts på land, men till sjöss finns begränsade möjligheter att ta hand om restprodukterna. Det finns dock skrubbersystem som samlar upp de giftiga ämnena i stället för att släppa ut dem i havet tillsammans med tvättvattnet.

– Sådana system blir dyrare för redaren och då blir det förstås dyrare för konsumenten. Men ekosystemen har också ett värde och Östersjön är redan känsligt, säger Ida-Maja Hassellöv.