Ingen koppling mellan autism och vaccin mot svininfluensa

Gravida kvinnor som vaccinerades mot svininfluensa löpte inte högre risk att få barn med diagnoser på autismspektrat. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Text Oskar Alex
Publicerad
När det gäller influensa tillhör gravida kvinnor en riskgrupp då sjukdomen kan öka risken för fosterdöd och för tidig födsel. Att veta hur just gravida svarar på influensavaccin är därför särskilt viktigt.
Bild: Getty Images

I samband med svininfluensan (H1N1) år 2009 erbjöds alla svenskar vaccinet Pandemrix. Särskilt uppmuntrades personer i riskgrupper att vaccinera sig, bland annat gravida.

Pandemrix blev kontroversiellt då det visade sig öka risken att utveckla narkolepsi hos personer upp till 20 års ålder. Från andra håll uttrycktes en oro över att vaccinet kunde öka risken för gravida att få barn med autism, men den oron har svenska forskare nu kunnat slå hål på.

Studerade drygt 70 000 barn

Den nya studien innefattar barn till drygt 30 000 ovaccinerade och 40 000 vaccinerade mammor, som fick Pandemrix under 2009 och 2010. Samtliga barn följdes under cirka sex år, och för att bara studera effekten av vaccinet tog forskarna hänsyn till andra riskfaktorer som mammans inkomst och hälsa.

Forskarna hittade ingen koppling mellan vaccinet och autism, som generellt ofta framträder under de första levnadsåren och kännetecknas av svårigheter med bland annat socialt samspel. Tidigare studier av H1N1-vaccin har pekat åt samma håll, men har inte varit tillräckligt gedigna för att kunna utesluta sambandet.

– Vår studie är större, och vi har även kunnat justera för fler faktorer som påverkar sannolikheten för autism. Därför kan vi med större säkerhet säga att det inte finns en ökad risk av att vaccinera sig, säger studiens huvudförfattare Jonas F Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och barnläkare på Örebro universitetssjukhus.

Vill ge mammor sinnesro kring vaccinationen

Utöver att motverka en allmän vaccinskepsis hoppas Jonas F Ludvigsson kunna lugna en del av de som valde att få Pandemrix, som varit avregistrerat hos Läkemedelsverket sedan 2015.

– Det är ju cirka 400 kvinnor som vaccinerats, vars barn sedan utvecklade autism. För dem är det viktigt att veta: ”Var det att jag tog den där jävla sprutan som gjorde att mitt barn fick autism? Jag skulle aldrig ha tagit den.” Då kan vi säga att det inte var deras fel, som de kanske gått och tänkt i flera år.

Studien kan även ge vägledande kunskap inför framtiden, säger Jonas F Ludvigsson. Både vid kommande influensakriser, men även kring den pågående coronapandemin.

– Innan vi börjar använda ett covid-19-vaccin kommer vi aldrig att kunna utvärdera om det ökar risken för autism. Det tar lång tid att få koll på ovanliga biverkningar av vaccin, och vi kan inte vänta i åtta år med att ge covid-19-vaccin till gravida. Därför är det enda alternativet att dra slutsatser från tidigare vaccinstudier, och då kan vår studie bidra.

Studien är publicerad i Annals of Internal Medicine.

Jonas F Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och barnläkare på Örebro universitetssjukhus, vill lugna kvinnor som tog vaccin mot svininfluensa och sedan oroats över att det var därför deras barn drabbats av autism.   
Bild: Alexander Donka
Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor