Johan Eklöf: ”Vi ska vara rädda om månskenet”

1 | Du är i grunden expert på fladdermöss, och de har med natten att göra, men det här med månen är ju lite utanför ditt område. Hur har det känts att skriva om det?

Det började redan med förra boken, Mörkermanifestet, fast den var ändå lite mer på hemmaplan. Nu har jag gått ytterligare några steg utanför. På ett sätt är det kul, när jag hittar en tråd och så börjar jag dra i den och så hittar jag en massa roliga saker. Men när jag väl släpper boken ifrån mig sen så blir det ju superläskigt. Jag är ju inte expert på något sätt, jag ser det bara som att jag har skapat lite på ytan i lite nya fält. Men nu kommer nog många att se mig som expert för att jag har skrivit den här boken, så det är lite läskigt.

2 | Hur har du hittat ditt stoff?

Den här gången har det varit mest litteratur och arbete på kammaren. Jag har pratat med människor också, inte minst i samband med föredrag som hade med förra boken att göra, då samtalen ibland har kommit in på månen. Men det var inte som till den förra boken, då jag gjorde rena intervjuer.

3 | Är det något du lärt dig under arbetet med Månljus som gjort dig förvånad?

Det var nog att månen kan ha en hel del påverkan på växter. Och att vi kanske inte riktigt vet så mycket om vad det egentligen är som påverkar dem. Man har hittat genuttryck som påverkas av månen. De reagerar på något sätt, och även om det inte är avgörande för växten – inte så att de måste skydda sig eller så – så är det ändå någonting som händer i dem.

4 | Du använder många olika namn på årets fullmånar och månens olika faser. Hur har du hittat det här språket för att tala om månen?

Det är väldigt mycket googling och en del gammal litteratur. Jag gillar att läsa beskrivningar från tidigt 1900-tal, och så hittar jag något som jag tycker låter roligt, och tänker att det här vill jag använda. Det finns ord som nytändning och fylle, de är gamla ord som användes väldigt mycket förr. Nu har vi ju orden nymåne och fullmåne, men man vill ju också ha lite variation och jag gillar de där gamla orden.

5 | Har du själv någon speciell typ av månupplevelse som du minns eller omhuldar särskilt?

Å, det är inte ett enskilt tillfälle utan mer den här vardagsgrejen, när man upplever månen. Vi bor ju vid en sjö och när månen står på andra sidan viken lägger den en mångata, som en väg tvärs över vattnet. Det är häftigt.

6 | Vad vill du att läsaren ska få med sig från din bok?

Att månen är en del av de grundläggande rytmer som faktiskt har betydelse. Även om vi inte påverkas jättemycket av månen i vår vardag, så är den en del av natten. Den inre klockan är ju på något sätt programmerad efter dag och natt, och månen är ju en del av detta. Så att vi ska vara lite rädda om det, och se till att kunna se månskenet och inte dränka det med artificiellt ljus. Det är så mycket som påverkar oss, vi har så många lager av kultur och moderniteter så att det är svårt att se vad som egentligen är vad. Men vi har ju ändå i oss att det här med natt och dag är bland det mest grundläggande som finns.