Annons

gravidmage

Tidigare forskning har visat en koppling mellan PFAS och låg födelsevikt. Nytt med denna studie är bland annat att sambandet är starkare hos flickor.

Bild: 
Getty Images

Miljögifter i mammans blod påverkar bebisens vikt

Gravida kvinnor med högre halter av PFAS-ämnen i blodet löper större risk att få barn med lägre födelsevikt. Risken är störst för flickor, visar en ny svensk studie.

Annons

Publicerad:

2019-12-18

Perfluorerade ämnen, PFAS, är miljögifter som lagras i kroppen hos människor och djur. De används bland annat i brandskum, impregneringsmedel och snabbmatförpackningar. PFAS-ämnena har kopplats till flera hälsorisker varav en är låg födelsevikt. Nu visar en ny studie starkare samband mellan PFAS och låg födelsevikt än vad som konstaterats tidigare.

− Vi ser med oro på de här resultaten. De 1.500 gravida värmländska kvinnor vi har undersökt har en låg exponering, långt under dem som utsatts för förorenade vattentäkter, exempelvis i Ronneby, säger Sverre Wikström.

Han är barnläkare, knuten till Örebro universitet och en av forskarna bakom studien. Resultaten är publicerade i Pediatric Research. Kort sammanfattat visar de ett samband mellan nivån av åtta PFAS-ämnen i blodet hos gravida kvinnor och födelsevikten hos deras barn.

Effekten tydligare på flickor

En orsak till att sambandet är tydligare än i många tidigare studier kan vara att forskarna har skiljt på pojkar och flickor. Effekten av PFAS var starkare för flickor, enligt Sverre Wikström. Den fjärdedel av flickorna som varit utsatta för högst PFAS-halter vägde i snitt 142 gram mindre vid födseln, jämfört med den fjärdedel som utsatts för lägst halter.

− 142 gram kan låta futtigt, och de här grammen spelar ju inte så stor roll för ett enskilt stort och friskt barn, men på gruppnivå är det en ansenlig effekt, säger Sverre Wikström.

Sjunker födelsevikter på befolkningsnivå innebär det att fler barn föds onormalt lätta för sin graviditetslängd. Sådan låg födelsevikt är en riskfaktor för ohälsa så som hjärt-kärlsjukdom längre fram i livet, förklarar han

Tillsammans med kollegor från Karlstads universitet har han justerat för effekten av graviditetslängd, mammans vikt, rökning och andra viktiga faktorer. De har också undersökt mammorna tidigt under graviditeten, vilket gör resultaten mindre känsliga för andra omständigheter som kan påverka födelsevikten.

Men kan ni vara säkra på att det är just PFAS som orsakar den låga födelsevikten och inte andra miljögifter som finns i till exempel fisk och dricksvatten?

− Vi kan inte utesluta att andra miljögifter kan samvariera med PFAS. Sedan finns ju också utmaningen att olika kombinationer av kemikalier skulle kunna samverka och påverka barnets tillväxt.

PFAS-nivåerna i mammornas blod skiljde sig förmodligen framför allt på grund av vad de har ätit och druckit. En känd källa är dricksvatten, som har varierande halter av PFAS. Även viss fisk har betydelse.

Ytterligare en faktor som har betydelse för mammans nivå av PFAS är hur många barn de har fött tidigare, enligt Sverre Wikström. Ju fler barn, desto lägre halter av PFAS i blodet, eftersom PFAS förs vidare till barnen.

Nyligen publicerade samma forskare data som visar en koppling mellan PFAS och havandeskapsförgiftning.

Fakta om PFAS

• Poly- och perfluerade alkylsubstanser, PFAS, är fluorerade miljögifter som lagras framför allt i blod och lever.

• Det finns över 4.700 olika PFAS och många av dem är inte detaljstuderade men hela gruppen har liknande egenskaper.

• Ett av de mest studerade PFAS-ämnena, PFOA, är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, enligt Kemikalieinspektionen.

• Många forskningsstudier visar också på andra effekter så som leverskador, höjt kolesterol, sämre vaccinationsrespons och lägre födelsevikt.

• PFAS är några av de mest svårnedbrytbara ämnen vi känner till. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande exempelvis i brandskum, funktionskläder, förpackningar för micropopcorn och skidvalla.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.