Möbeltapetserare kan ha löst gåtan om grottmålningarnas budskap

En brittisk möbeltapetserare kan ha knäckt gåtan om symboler i istidens berömda grottmålningar. Enligt teorin som publicerats vetenskapligt utgör tecknen en kalender som visar när bytesdjuren är lättast att döda.

Publicerad
grottmålning tjur med 4 prickar inringade i gul cirkel

De inringade prickarna skulle kunna visa antal månader, baserade på månens faser, från snösmältning till dess att den avbildade djurtypens ungar föds. Den här målningen finns i Lascaux-grottan i Frankrike och är cirka 21 500 år gammal.
Bild: JoJan CC BY 4.0

Ända sedan 1860-talet har forskare försökt förstå om symboler som målats tillsammans med konstnärligt återgivna djur i Frankrike och Spanien haft någon annan innebörd än dekoration. Sedan dess har den typen av grottmålningar hittats världen runt, utan att betydelsen klarnat.

En av dem som fascinerats är Ben Bacon, en möbeltapetserare i London som renoverar antika möbler. För 7–8 år sedan tittade han på grottmålningar på nätet för att de var vackra. När han såg flera tecken som återkom i målning efter målning – prickar, lodräta linjer och en Y-liknande symbol – började han samla bilder och läsa vetenskapliga studier.

Symbolernas praktiska nytta

– Jag insåg att målningarna med sina symboler är ett kommunikationssystem. Många har anat att prickarna markerar siffror, men inte övertygande förklarat vad som räknats, säger Ben Bacon till Forskning & Framsteg.

Möbeltapetseraren Ben Bacon satte forskarna på rätt spår.
Bild: Privat

Att prickarna skulle betyda antalet fällda djur uteslöt han, eftersom det knappast kan vara av något långsiktigt intresse. Inte heller kunde de ha någon magisk betydelse, tänkte han.

– Att sätta fyra prickar på en uroxe hjälper ingen att döda den. Jag sökte en mer praktiskt användbar betydelse med varaktig nytta. Till exempel en vägledning till när bytesdjuren var lättast att döda.

Han fick idén att strecken kan kopplas till djurens parningssäsong, medan Y-symbolerna betyder ”födsel” eller verbet ”födas” – ungefär en gren som växer ut från en trädstam.

– Det måste vara en kalender. Men vilken startpunkt hade den? Grottorna låg ofta vid vattendrag, och jag tänkte att det fanns en tidpunkt som förebådade våren: snösmältningen. Prickarna visar antal månader, baserade på månens faser, från snösmältningen till att den avbildade djurtypens ungar föds.

Tidpunkten för födseln är viktig eftersom djuren då blir stationära och mer sårbara. Eftersom de ofta samlas i flockar finns även många tillgängliga.

Kontaktade forskare

Så långt kommen tog Ben Bacon kontakt med forskare vid Durham University och University College London. De byggde en databas med över 800 bilder och analyserade statistiskt de tre symbolernas förekomst, enskilt och i olika kombinationer.

Resultatet jämfördes med parningssäsonger och dräktighetens längd för sex djurgrupper, som uroxar, hjortar, hästar och fiskar. De stämde övertygande väl överens med teorin, enligt rapporten som publicerats i Cambridge Archaeological Journal.

Symbolerna målades i grottor över hela världen från 37 000 år sedan till för 13 000 år sedan. Att systemet var så utbrett och långlivat är inte särskilt märkligt, tycker Ben Bacon.

Universell kalender

– Det är enkelt och universellt. Oavsett när våren kom på olika platser visade symbolerna att ”tre månader efter att isen smält föds ungarna”. En sådan kalender kunde betyda skillnaden mellan att överleva och svälta.

Symbolerna finns inte bara på grottmålningar. De är vanliga på små bitar av flinta som knackats loss när yxor, pilspetsar och andra redskap tillverkats. Över 100 000 sådana bitar med symboler på har hittats, trots att det är ett betydligt skörare material än grottväggar.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Rimlig hypotes

Jan Apel, professor i arkeologi vid Stockholms universitet, som länge följt forskningsläget på området, anser att hypotesen om tecknens tolkning är högst rimlig.

– Det är moderna människor som kom in i Europa för 40 000 år sedan, de hade vår mentala kapacitet. Så jag är inte alls förvånad att de kom på detta. De rörde sig i en värld där den här informationen var mycket viktig. De här jägarna och samlarna har extremt bra koll på djurens beteenden, säger han.

– Om statistiken håller kommer det här bli svårt att avfärda, åtminstone så länge ingen har en bättre teori, säger Jan Apel.

Rubriken till den här artikeln korrigerades 20240215.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor