Nu kan droger narkotikaklassas snabbare

I Sverige narkotikaklassas droger en i taget baserat på deras kemiska struktur, och det kan ta ett helt år från det att substansen upptäcks tills att den blir olaglig. När en substans väl blivit narkotikaklassad ändrar tillverkarna något litet i strukturen – som att byta ut en kolatom mot ett kväve – och narkotikaklassningen måste börja om. Innan utredningen är klar är substansen helt laglig att handla med.

De modifierade substanserna kallas nätdroger, eftersom de ofta säljs över nätet, eller designer drugs. De senaste 15 åren har nästan 1 000 nya substanser identifierats på den europeiska marknaden. Att de inte är olagliga gör det inte bara svårare att få stopp på spridningen, det kan dessutom ge intrycket av att de är ofarliga – trots att hälsoriskerna är okända.

Folkhälsomyndigheten utreder om en ny substans ska narkotikaklassas baserat på faktorer som om drogen är i omlopp och om den missbrukas. Utöver det ska substansen ha ”beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter”, enligt narkotikastrafflagen.

Nu har forskare vid Linköpings universitet hittat en ny metod för att bestämma hur en substans fungerar och vilka effekter den har, vilket kan snabba på processen.

– Vi kan köra flera substanser parallellt och analyserna är snabba: har vi bara substansen är vi klara på en till två veckor, säger Henrik Gréen, professor vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket.

Med hjälp av en enkel cellmodell kan Linköpingsforskarna visa om en ny substans använder samma mekanism som en redan narkotikaklassad drog. Substansen kan då antas ha samma beroendeframkallande eller euforiserande egenskaper som den narkotikaklassade, något det annars krävs djurförsök eller studier på människa för att bestämma.

– I våra studier visar vi att nya psykoaktiva substanser aktiverar samma receptorer som illegala droger med dessa egenskaper. Det är en viktig pusselbit i utredningen, säger Henrik Gréen.

Tidigare har Folkhälsomyndigheten dessutom tvingats vänta på att den här informationen ska publiceras i vetenskapliga studier, en process som kan ta många månader. Nu skickas det vetenskapliga underlaget i stället direkt från laboratoriet i Linköping då modellen klarar kriterierna i narkotikalagen. 

– Sverige är först med att systematisera det här, säger Henrik Gréen.

I den aktuella studien har forskarna fokuserat på syntetiska cannabinoider, som är den största kategorin av nätdroger. De är designade att ha samma effekt som THC, den aktiva substansen i cannabis, men kan vara många gånger starkare. De syntetiska cannabinoiderna har olika kemisk struktur, men fungerar alla genom att aktivera så kallade cannabinoidreceptorer på cellytan.

För att testa en substans har Linköpingsforskarna använt odlade celler utrustade med cannabinoidreceptorer. Cellerna blandas med den misstänkta substansen och om receptorerna aktiveras ökar koncentrationen av kalciumjoner i cellerna, vilket forskarna kan mäta.

Metoden är snabb och genom att testa olika koncentrationer av drogen med samma mängd odlade celler kan man jämföra hur stark effekten av drogen är. Samma metod går att anpassa för att analysera andra droger som aktiverar andra specifika receptorer i cellmembranet.

– Nu har vi även utvecklat metoder för bland annat opioider. Det fungerar för majoriteten av de här psykoaktiva substanserna, men det finns en del droger som använder andra typer av receptorer, säger Henrik Gréen.

Det finns forskare och experter som förespråkar en bredare narkotikalagstiftning. Den skulle kunna förbjuda hela grupper av substanser i stället för att utreda varje enskild kemisk struktur som i dag. Men inte heller den typen av lagar är helt vattentäta.

– Det finns flera länder i EU som har en mer generell lagstiftning, och vi ser att det kommer substanser som försöker kringgå även de lagstiftningarna, säger Henrik Gréen.

I Kina försökte man 2021 förbjuda alla syntetiska cannabinoider genom att göra själva den kemiska grundstrukturen olaglig. Det dröjde inte länge förrän nya substanser dök upp, som hade en helt annorlunda grundstruktur men som ändå aktiverade cannabinoidreceptorn.

Av de 17 substanser som undersöktes i studien är 14 i dag narkotikaklassade. Forskningen är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, Rättsmedicinalverket och Linköpings universitet. Metoden presenterades i en artikel publicerad i Forensic Science International.