Ny analys: Norsk eld dödade Karl XII

Analyser av kung Karl XII:s kranium bekräftar att han dödades av fientlig eld från norska sidan. Nya experimenten avfärdar än en gång teorin om att kungen mördades av krigströtta svenska soldater med en knapp.

Publicerad

Två 19,5 mm blykulor, en oanvänd och en skjuten genom en fantomskalle
Bild: Juho-Antti Juuno.

Finländska forskare har skjutit flera typer av projektiler mot ”fantomskallar”, av material med egenskaper som väldigt bra efterliknar verkliga kraniers. Genom att studera ingångs- och utgångshålen kan de konstatera att det dödande skottet mot Karl XII i Fredrikshald den 30 november 1718 inte kan ha avlossats på nära håll. Det krävdes också en större projektil för att orsaka skadorna, enligt bioarkeologen och anatomen Juho-Antti Junno vid Uleåborgs universitet.

Forskarna besköt så kallade fantomskallar, använda i forensisk forskning, med olika typer av kulor och undersökte skadorna med datortomografi.
Bild: Juho-Antti Juuno.

Kartesch mer troligt än knapp

Forskarna konstaterar att hastigheten på kulan bör ha varit cirka 200 meter per sekund. Det motsvarar mycket väl en kula som avlossats från den norska fästningen ett par hundra meter bort. Sannolikt var det en så kallad kartesch, som är en projektil bestående av en mängd mindre kulor samlade i en tygpåse. Det är samma princip som en hagelbössa.

– Innan jag började undersöka saken trodde jag att det var en muskötkula av bly som dödat honom. Men när vi besköt fantomskallarna och undersökte dem med datortomografi såg vi att hålet inte kan ha gjorts av en blykula eller kulknappen. Det måste ha varit en större projektil, som inte var av bly.

För drygt 15 år sedan avfärdade författaren Peter From teorin om Karl XII sköts med en uniformsknapp av krigströtta svenska soldater efter liknande analyser i samarbete med toppforskare. Att de finländska forskarna gett sig på uppgiften nu förklarar de med att den är ”forskningsmässigt intressant” och passar lagets sammansättning med en radiolog, forensisk antropolog, bioarkeolog och en doktor i forensisk medicin. 

Vid beskjutning med blykulor av samma kaliber som på Karl XII:s tid blev ingångshålet mindre än i kungens kranium. Därför måste han ha dödats av en större kula.
Bild: Juho-Antti Juuno

– Vår erfarna radiolog såg på röntgenbilderna från gravöppningen 1917 att det inte fanns några spår av bly. Och det skulle ha funnits överallt. Även om bildkvalitén inte är hög skulle bly ha lämnat så spår som vore omöjliga att missa. Visst kan kraniet ha tvättats mycket noga för balsameringen, men sannolikheten är ändå väldigt liten, säger Juho-Antti Junno.

Forskarlaget utgick i sin analys enbart från röntgenbilderna från obduktionen 1917 och sina egna simuleringar av skott. 

Osannolikt med ny gravöppning

I experimenten hade forskarna en bit filt på fantomskallarna för att se hur stort hålet skulle bli i en hatt. Det visade sig att det blev betydligt större än om det gjorts av en uniformsknapp. En sådan hittades på 1940-talet i ett grustag i Halland, där den dödande knappen enligt lokal tradition hade slängts. Den visas på länsmuseet i Varbergs fästning.

Enda sättet att avgöra saken en gång för alla vore att skanna Karl XII:s kranium med elektronmikroskop. Men att få till ännu en gravöppning – tre stycken har gjorts, 1746, 1850 och 1917 – är högst osannolikt.

– Men jag skulle gärna samarbeta med svenska forskare om detta, säger Juho-Antti Junno.

Resultaten har publicerats i tidskriften PNAS Nexus.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor