Riksdagsledamöter mindre företagsamma än medelsvensken
Arbetslivserfarenheten hos riksdagsledamöter speglar inte befolkningen i stort. Medelsvensken har exempelvis dubbelt så mycket erfarenhet av att driva företag. Det visar data från Statistiska centralbyrån, SCB.
Bild: Melker Dahlstrand, Sveriges riksdag
SCB har kartlagt arbetslivserfarenheten hos de 349 nu sittande ledamöterna i Sveriges riksdag, från det att de fyllde 18 år till riksdagsvalet år 2018.
Bild: Kari Kohvakka
– Ett av de mest slående fynden är att ingen från Vänsterpartiet har erfarenhet av att driva företag. Övriga partier har åtminstone några ledamöter med sådan erfarenhet, säger nationalekonomen Fredrik Andersson vid SCB som genomförde analysen.
Miljöpartiet och Centerpartiet är de partier vars ledamöter har mest erfarenhet av att driva företag.
För att mäta företagande tittade SCB på om företagsverksamhet i egen regi stått för större delen av en ledamots inkomst under någon period.
Sammantaget har riksdagsledamöterna hälften så mycket företagserfarenhet som en genomsnittlig svensk. Ledamöterna har även jobbat hälften så många år inom näringslivet.
Mer erfarenhet inom offentlig sektor
När det gäller den offentliga sektorn har riksdagsledamöter däremot mer än dubbelt så mycket erfarenhet som befolkningen i övrigt. Till offentlig sektor räknas jobb inom kommun, region och stat. Det kan exempelvis vara anställning på en myndighet – eller att jobba som riksdagsledamot.
Det senare kan förklara att Sverigedemokraterna, som är nyast i riksdagen, har ledamöterna med minst arbetserfarenhet inom den offentliga sektorn, medan Socialdemokraterna och Moderaterna ligger i topp.
305 av de 349 riksdagsledamöterna hade under någon period arbetat inom näringslivet – i många fall knutna till partipolitik, exempelvis inom fackförbund eller arbetsgivarorganisationer.
Trots att branschen för att representera särskilda gruppers intressen eller framföra idéer till allmänheten, bara sysselsätter drygt 60 000 personer är riksdagsledamöter överrepresenterade där, enligt Fredrik Andersson. I snitt kommer en fjärdedel av ledamöternas näringslivserfarenhet från den typen av jobb.
En svaghet med analysen är att SCB:s arbetsmarknadsstatistik började registreras först år 1986. Det kan ha påverkat resultatens precision för äldre riksdagsledamöter.
Här går rapporten om ledamöternas arbetslivserfarenhet att läsa i sin helhet.
