Så påverkar corona maffian i Italien

Italien är ett av de europeiska länder som har drabbats hårdast av pandemin och landet var först med att införa en nationell karantän för att hindra smittspridningen. Enligt beräkningar av italienska Istituto Nazionale di Statistica (ISTAT) kommer Italiens BNP att falla med 8,3 procent år 2020.

Med en försvagad ekonomi och stor risk för stigande arbetslöshet är risken stor att de kriminella grupper som är etablerade i landet kommer att stärka sin kontroll över ekonomiskt utsatta grupper – som är beroende av småjobb och lån från maffian – och därmed över den lokala ekonomin. Redan före coronakrisen var den genomsnittliga arbetslösheten i södra Italien hög, på Sicilien nära 21,5 procent, vilket är dubbelt så mycket som i övriga Italien (10,6 procent). Den största oron är den omfattande ungdomsarbetslösheten, uppemot 50–60 procent, som enligt italienska Direzione Investigativa Antimafia ger maffian en gynnsam jordmån för rekrytering av ungdomar till kriminella nätverk.

Två månader in i coronapandemin varnade det italienska inrikesministeriet för ”spontana eller organiserade revolter och uppror” i södra Italien. Det är en region där svag ekonomi och organiserad brottslighet redan är betydande hot mot demokrati och ekonomisk utveckling. När Italien började öppna efter karantänen varnade såväl europeiska polisbyrån, Europol, som italienska myndigheter för att italienska maffiagrupper kan komma att dra nytta av de ekonomiska krispaket som lanseras för att få i gång Italiens ekonomi.

Bilden av en omnipotent maffia har dominerat i debatten om hur maffian drar nytta av och utnyttjar coronakrisen för egen vinning. Roberto Saviano, författare till den uppmärksammade boken Gomorra, varnade tidigt för att pandemin stärker den kriminella ekonomin. Med hänvisning till de stora investeringar som den organiserade brottsligheten har gjort i sektorer som sophantering, transport, renhållning, begravningsverksamhet och bensin- och livsmedelsförsäljning bedömde Roberto Saviano att de grupper som kontrollerar dessa branscher tjänar på pandemin. Han beskrev pandemin som ”idealisk för maffian av det enkla skälet att om du är hungrig, försöker du hitta bröd, oavsett vilken ugn det har bakats i och oavsett vem som distribuerar det”.

Tidigare erfarenheter från stora händelser och kriser som jordbävningar, finanskrisen 2008 och migrationskrisen 2015 visar också att maffian har stor kapacitet att agera snabbt och dra nytta av kriser, till exempel genom att delta i återuppbyggnad efter jordbävningar, genom illegal utlåning av pengar, genom att tjäna pengar på flyktingförläggningar och utnyttja migranter som svart arbetskraft.

Samtidigt är det problematiskt att dra alla italienska kriminella organisationer över en kam. Olika kriminella grupper påverkas på olika sätt, beroende på organisation, ledarskap, aktiviteter och sammanhållning samt vilka förutsättningar som finns i den omgivande kontexten, både nationellt och lokalt. Utöver de tre italienska huvudgrenarna av maffian – Siciliens Cosa Nostra, den Neapelbaserade Camorran och ’Ndrangheta som är verksam i Kalabrien – är även nigeriska, albanska, rumänska, kinesiska och sydamerikanska kriminella grupper verksamma i Italien. Att samtliga grupper skulle vara lika kapabla att dra nytta av coronakrisen är svårt att föreställa sig.

Den farligaste italienska grupperingen i dag är ’Ndranghetan som är ledande inom narkotikahandeln i Italien och har en etablerad position på den internationella marknaden. Gruppen har en förmåga att anpassa sig till nya kontexter och är i dag verksam i Tyskland, Schweiz, USA, Kanada och Australien. Den har få avhoppare i jämförelse med andra grupper och är svår att få insyn i. Enligt italienska antimaffiabyrån Direzione investigativa antimafia, DIA, har gruppen en arkaisk struktur baserad på familjeband, men den använder sig av moderna strategier. I sin senaste rapport ger DIA exempel på hur ’Ndranghetan genom sociala medier och Youtube söker socialt stöd genom att göra sig till representanter för värderingar som har resonans i vissa sociala grupper eller, som i ett fall 2019, uttrycka stöd till de åtalade i en process. Genom sitt inflytande över lokalsamhället har de möjlighet att mobilisera ett stort antal röster för vissa partier och politiska kandidater, vilket ger den kriminella organisationen möjlighet att infiltrera institutioner och politik. Den har också förmåga att knyta direkta kontakter med andra kriminella grupper, företag och yrkesgrupper som behövs för verksamheten.

Trots gruppens styrka är det troligt att även denna grupps aktiviteter påverkas av covid-19, menar Anna Sergi, expert på organiserad brottslighet. Hur organiserad brottslighet påverkas av covid-19 måste brytas ned till att analysera gruppers strukturer och aktiviteter. Hur en stark grupp som ’Ndrangheta påverkas varierar troligen mellan olika verksamhetsområden, till exempel om det är aktiviteter på nationell eller lokal nivå, om aktiviteterna bedrivs online eller på andra sätt.

Den situation som har uppstått i samband med nationellt påtvingad karantän och en nedsläckt ekonomi är helt ny, inte bara för vanliga människor utan också för den organiserade brottsligheten. Avsaknad av fri rörlighet och utegångsförbud har begränsat och påverkat maffians aktiviteter. Utegångsförbudet underlättade bland annat gripandet av den eftersökta italienska ’Ndranghetabossen Cesare Cordì i mars 2020, efter att han brutit mot det nationella utegångsförbudet.  

Narkotikaförsäljningen har också försvårats eftersom det är en aktivitet som vanligen bedrivs på gator och torg. Forskare har dock pekat på att Camorra-klaner har gått över till online-försäljning av narkotika med hjälp av appar. Interpol har tidigare rapporterat om att i Irland, Malaysia, Spanien och Storbritannien har matleveranser använts för att leverera narkotika till kunder.

Maffiagruppers indrivning av skyddspengar har också blivit svårare eftersom många företag inte längre har råd att betala till maffian. Skyddspengar betalas av företag både för att få skydd mot stöld och förstörelse av egendom, men också för att hålla nere försäkringspremier och för att få fler kunder. För kriminaliteten är indrivningen av skyddspengar viktig eftersom det garanterar ett regelbundet inflöde av kontanter som kan användas för löpande kostnader som lön till medlemmar och stöd till fängslade maffiamedlemmars familjer.

Hur många som betalar är svårt att veta, men en vanlig bedömning är att uppemot 80 procent av företagen i de sicilianska städerna Catania och Palermo betalar skyddspengar. Hur mycket företagen betalar varierar mellan olika branscher och mellan olika företag beroende på deras inkomster. I en studie som bygger på ett gediget material av anmälningar, utredningar och vittnesmål från avhoppare under en tjugoårsperiod, kom forskarna fram till att företagen i genomsnitt betalade 600 euro i månaden, om än med stora variationer mellan olika företag, där summorna varierar mellan 30 euro i månaden för en mindre affär till 30 000 euro för större livsmedelsaffärer. 

Med karantän och ekonomisk nedgång har covid-19 sannolikt lett till ett dramatiskt inkomstbortfall för den organiserade brottsligheten, vilket framför allt har drabbat maffians fotfolk mycket hårt.

De grenar av maffian som är inblandade i internationell handel med billiga kopior av märkesvaror, har troligen också påverkats negativt av produktionsstopp i Kina där de flesta varorna tillverkas, begränsade transportmöjligheter samt minskad köpkraft och konsumtion.

Pandemin har lett till att små- och medelstora företag har blivit mer ekonomisk sårbara vilket ökar risken för att de tas över av maffiaintressen. Behovet av snabba lån från maffian kommer troligen att öka. Maffian kommer som en vän som erbjuder hjälp, men för företag som tar lån av maffian är risken stor att maffian så småningom inför ett ”dubbelkommando” över företaget eller tar över verksamheten. Genom utlåningen blir det möjligt för maffian att ”tvätta pengar” och etablera ett mer eller mindre påtvingat samarbete med företagen.

Även individer blir mer sårbara för inflytande från kriminella aktörer. Erfarenheter från finanskrisen 2008 har visat att den illegala utlåningen ökade och att nya grupper, som pensionärer och anställda, började söka lån. Volymen på den illegala lånemarknaden i Italien uppskattades år 2012 till 18 miljarder euro, där vinsterna tros ligga någonstans mellan 3 och 6,1 miljarder euro.

Även om den italienska regeringen i april antog ett dekret som innebär att det ska det bli lättare för företag att få lån för att täcka löner och andra löpande kostnader, är det enligt experter en mycket stor andel av företagen (över 40 procent), som av olika skäl inte kvalificerar sig för den statligt inrättade lånegarantin.

Stora möjligheter har också öppnats för organiserade kriminella grupper som redan är verksamma inom sjukvårdssektorn. Det är sedan många år välkänt att italienska maffiagrupper har infiltrerat den privata och offentliga sjukvården i Sicilien, Neapel och Kalabrien. Det har enligt den parlamentariska antimaffiakommissionen varit särskilt vanlig i kommuner där kommunstyret har upplösts på grund av maffiasamröre. Sjukvården är den sektor där den italienska staten har investerat allra mest under senare år, vilket har varit särskilt betydelsefullt i södra Italien.

Infiltrationen möjliggör inflytande över uppköp av material och kontrakt för service som till exempel lokalvård och mat. I Antimaffiakommissionens rapport till det italienska parlamentet 2017 konstaterades att maffiagrupper genom att infiltrera sjukvårdssektorn fått kontakter med ”tillmötesgående” yrkesgrupper som ger tillgång till staten och den politiska nivån. I kommissionens rapport konstaterades dessutom att infiltrationen leder till administrativ ineffektivitet, övertrasserade budgetar, frånvaro av reglerande dokument, avvikelser från meritbaserade anställningar samt låg kvalitet på personal och vård. Med corona-krisen har möjligheter till ytterligare berikning för de kriminella nätverken öppnats inom sjukvården.

En annan sårbar sektor är turistbranschen. Redan under tidigare kriser, till exempel efter finanskrisen 2008, har turistsektorn varit utsatt för maffiainfiltration. Turistindustrin domineras av små- och medelstora företag och är oerhört viktig i italiensk ekonomi och motsvarade 2019 drygt 13 procent av landets BNP. Domaren Piergiorgio Morosini vid domstolen i Palermo har varnat för att risken för infiltration är ännu större i dag än under tidigare kriser, då ”systemet”, enligt Morosini ”lyckades hålla emot”. I dag är maffian redan närvarande inom turistsektorn i flera regioner och krisen kommer sannolikt att fortsätta under lång tid framöver.

Även om vissa maffiagrupperingar är starkt involverade i internationell handel, är den lokala förankringen alltjämt viktig för alla italienska maffiagrupper. På sikt finns en stor risk att maffians sociala och territoriella kontroll kommer att stärkas av krisen, men det beror också på i vilken mån staten kommer att ge tillräckligt stöd till utsatta befolkningsgrupper.

Den lokala och sociala förankringen innebär flera fördelar för maffian, bland annat att den kan räkna med människors lojalitet, vilket gör dem mindre benägna att vittna. Det är denna lojalitet, bland annat, som förklarar att maffiamedlemmar får tillgång till en frizon där de kan röra sig relativt fritt och leva ett nästan normalt liv. Det sociala inflytandet gör det också möjligt att mobilisera röster för vissa politiska kandidater och möjlighet att kontrollera de ekonomiska aktiviteterna inom ett visst territoriellt område.

Även om maffians sociala förankring på Sicilien har försvagats under de senaste 30 åren, befarar nu många att maffian ska återhämta sig och stärka sin sociala och ekonomiska kontroll. Risken är uppenbar i vissa områden och stadsdelar där människor är beroende av maffian för sin försörjning. Camorra-gäng i Neapel och den sicilianska maffian har till exempel observerats när de delat ut matkassar till låginkomstfamiljer i både Neapels förorter och området Zen i Palermo. Som en domare i Palermo framhållit, så är det: ”Svårt att vara kritisk mot den som man har fått mat ifrån”. 

På retorisk nivå vill maffian gärna framställa sig som att de står på folkets sida: Det görs bland annat genom att man använder sig av myter som Beati paoli, ett slags Robin Hood-figurer, som tar från de rika och ger till de fattiga. I praktiken är dock den organiserade brottsligheten inte särskilt solidarisk med folket. Historiskt har den sicilianska maffian snarare ”härskat genom att söndra”, till exempel slagit ned bondeuppror och förhindrat facklig organisering och demonstrationer eller annan social organisering som utmanar maffians intressen. I stället för att utmana den politiska makten, har strategin varit att samarbeta med politiska makthavare och att infiltrera statens institutioner.

Det som talar emot att maffian ska kunna dra nytta av den ekonomiska krisen är att det i dag finns en större medvetenhet och ett mer utbrett motstånd mot maffian än under tidigare epoker. Efter morden på domarna Giovanni Falcone och Paolo Borsellino i maj och juli 1992, chockades Italien av de brutala bilderna från attentaten. Statens och det civila samhällets reaktioner var massiva: militären skickades till Sicilien, människor deltog i massdemonstrationer mot maffian och skarpare lagstiftning infördes. Maffian tvingades till reträtt, fick ändra strategi och har försvagats efter gripandet av flera tongivande ledare inom Cosa Nostra.

I den italienska debatten märks en stark medvetenhet om risken för att olika maffiagrupper kan dra nytta av coronakrisen.

Men samtidigt som motståndet har växt, har också maffian förändrats. Med tillgång till facilitatörer (affärsmän, advokater, ingenjörer, arkitekter, läkare, domare, politiker, poliser, tjänstemän) som agerar i gråzonen mellan den legala och illegala sfären får den organiserade brottsligheten tillgång till information och tjänster som kan användas för egen vinning. Däri ligger nog en av de allra största utmaningarna för att undvika att den organiserade brottsligheten drar nytta av de ekonomiska krispaket som lanseras i spåren av covid-19.

Carina Gunnarson är docent i statskunskap och är verksam vid Institutet för framtidsstudier. Hon ingår i forskningsprojektet ”Överskrida gränser i socialt arbete. Samverkan i partnerskap i interventioner i särskilt utsatta områden i Sverige” som leds av professor Torbjörn Forkby vid Linnéuniversitetet i Växjö. I detta projekt undersöks hur polis, skola, sociala myndigheter och andra aktörer arbetar på lokal nivå i fyra utvalda områden i Storstockholmsområdet, Göteborg och Växjö.