Annons

SLU-forskaren Göran Ståhl har kritiserat Stig-Olof Holms uppgifter i SVT:s serie ”Slaget om skogen” om att skogsbruket släpper ut cirka 80 miljoner ton koldioxid per år. Nu svarar Stig-Olof Holm, Umeå universitet, på kritiken.

Bild: 
SVT

”Skilj på skogen och skogsindustrin”

Skogen tar upp koldioxid, industrin släpper ut den, skriver skogsforskaren Stig-Olof Holm i ett svar på kritiken mot SVT:s Slaget om skogen.

Annons

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

REPLIK. Göran Ståhl, SLU:s fakultet för skogsvetenskap, kritiserar min angivelse i SVT:s programserie Slaget om skogen, att skogsbruket årligen släpper ut cirka 80 miljoner ton koldioxid till atmosfären. Ståhl anger att i själva verket sker ett nettoupptag i träden på 34 miljoner ton. Vad han verkar ha missat är att jag i tv-programmet säger att nettoupptaget av koldioxid på skoglig ekosystemnivå ligger på cirka 40 miljoner ton per år. Vidare att, om man inte avverkar skog, skulle detta upptag kunna öka till cirka 120 miljoner ton. De cirka 80 miljoner tonnen gäller enbart utsläppet från avverkade träd ovan stubbskäret, inte det indirekta utsläppet på grund av att avverkning orsakar minskad skogstillväxt, motsvarande cirka 5 miljoner ton inlagrad koldioxid per år.

Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå universitet.

Vidare innefattade jag inte det långsiktiga utsläppet som sker när stubbar och rötter bryts ner. Detta, eftersom stubbar och rötter beräknas finnas kvar år 2030, då vi för att klara 1,5-gradersmålet ska ha halverat utsläppen. Skulle man ta med hela den årligen avverkade biomassan, cirka 162 miljoner kubikmeter, samt tar bort de cirka 12 miljoner ton koldioxid som inlagras i mer långlivade skogsprodukter, kan det årliga avverkningsutsläppet skattas till cirka 113 miljoner ton koldioxid. Dessa siffror baseras bland annat på Riksskogstaxeringens publikationer Skogsdata 2018 och Skogsstatistiks årsbok 2014. Min angivelse om nettoinlagring på ekosystemnivå, cirka 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, härrör från SLU:s publikation The Green House Gas Inventory Report 2017. Jag nämnde även att övriga samlade nationella utsläpp uppgår till cirka 51 miljoner ton per år. Denna siffra hämtades från Naturvårdsverkets publikationer.

Eftersom biogena utsläpp, till skillnad från fossila, inte ger något nettotillskott av kol till ekosfären, kan det tyckas som om utsläppet från svenskt skogsbruk skulle kunna anges till noll. Så är inte fallet på grund av tidsfaktorn, vi måste ju för att klara 1,5-gradersmålet halvera utsläppen på cirka 9 år. Om träd avverkas i Sverige har nya plantor på samma ställen inte återtagit det utsläppta kolet förrän cirka år 2100, det är cirka 70 år för sent. Att träd växer upp på andra ställen hjälper inte, eftersom de skulle ha vuxit upp ändå. För att klara situationen bör bland annat ekonomisk ersättning ges till markägare som sparar skog. Ersättningen bör utgå från tidsfaktorn, det vill säga bli högre ju långsammare träden växer. Det finns liknande ekonomiska modeller, men då för kolbeskattning i förhållande till riskerna för överskridande av klimatmässiga tröskelnivåer.

Ståhl kritiserar även SVT för att man inte följt upp en publikation i tidskriften Nature, som handlar om satellitbaserade skattningar av avverkningsnivåerna i Sverige och andra Europeiska länder. Men i uppföljningsartikeln anger författarna att den nya korrigerade skattningen enbart marginellt skiljer sig från de ursprungliga, de nya beräkningarna stöder antagandet om ökad area kalavverkad yta. Om det stämmer kan utsläppen av växthusgaser vara större än de cirka 80 miljoner ton per år som jag angav i mitt inlägg i SVT, då den siffran utgår från Riksskogstaxeringens data.

Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå universitet.

Läs tidigare inlägg i debatten här:

Läs Göran Ståhl: ”Bra att det pratas om skogen, men utgå från korrekta fakta”

Läs SVT Vetenskaps replik: ”Det råder oenighet i forskarvärlden”



”Bra att det pratas om skogen, men utgå från korrekta fakta”

Skogens roll i framtidens klimatomställda samhälle är en högaktuell fråga.

2021-10-06

”Det råder oenighet i forskarvärlden”

SVT Vetenskaps Anna Schytt bemöter kritiken mot ”Slaget om skogen” från SLU-forskaren Göran Ståhl.  

2021-10-07

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.