Annons

SLU-forskaren Göran Ståhl har kritiserat Stig-Olof Holms uppgifter i SVT:s serie ”Slaget om skogen” om att skogsbruket släpper ut cirka 80 miljoner ton koldioxid per år. Nu svarar Stig-Olof Holm, Umeå universitet, på kritiken.

Bild: 
SVT

”Skilj på skogen och skogsindustrin”

Skogen tar upp koldioxid, industrin släpper ut den, skriver skogsforskaren Stig-Olof Holm i ett svar på kritiken mot SVT:s Slaget om skogen.

Annons

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

REPLIK. Göran Ståhl, SLU:s fakultet för skogsvetenskap, kritiserar min angivelse i SVT:s programserie Slaget om skogen, att skogsbruket årligen släpper ut cirka 80 miljoner ton koldioxid till atmosfären. Ståhl anger att i själva verket sker ett nettoupptag i träden på 34 miljoner ton. Vad han verkar ha missat är att jag i tv-programmet säger att nettoupptaget av koldioxid på skoglig ekosystemnivå ligger på cirka 40 miljoner ton per år. Vidare att, om man inte avverkar skog, skulle detta upptag kunna öka till cirka 120 miljoner ton. De cirka 80 miljoner tonnen gäller enbart utsläppet från avverkade träd ovan stubbskäret, inte det indirekta utsläppet på grund av att avverkning orsakar minskad skogstillväxt, motsvarande cirka 5 miljoner ton inlagrad koldioxid per år.

Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå universitet.

Vidare innefattade jag inte det långsiktiga utsläppet som sker när stubbar och rötter bryts ner. Detta, eftersom stubbar och rötter beräknas finnas kvar år 2030, då vi för att klara 1,5-gradersmålet ska ha halverat utsläppen. Skulle man ta med hela den årligen avverkade biomassan, cirka 162 miljoner kubikmeter, samt tar bort de cirka 12 miljoner ton koldioxid som inlagras i mer långlivade skogsprodukter, kan det årliga avverkningsutsläppet skattas till cirka 113 miljoner ton koldioxid. Dessa siffror baseras bland annat på Riksskogstaxeringens publikationer Skogsdata 2018 och Skogsstatistiks årsbok 2014. Min angivelse om nettoinlagring på ekosystemnivå, cirka 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, härrör från SLU:s publikation The Green House Gas Inventory Report 2017. Jag nämnde även att övriga samlade nationella utsläpp uppgår till cirka 51 miljoner ton per år. Denna siffra hämtades från Naturvårdsverkets publikationer.

Eftersom biogena utsläpp, till skillnad från fossila, inte ger något nettotillskott av kol till ekosfären, kan det tyckas som om utsläppet från svenskt skogsbruk skulle kunna anges till noll. Så är inte fallet på grund av tidsfaktorn, vi måste ju för att klara 1,5-gradersmålet halvera utsläppen på cirka 9 år. Om träd avverkas i Sverige har nya plantor på samma ställen inte återtagit det utsläppta kolet förrän cirka år 2100, det är cirka 70 år för sent. Att träd växer upp på andra ställen hjälper inte, eftersom de skulle ha vuxit upp ändå. För att klara situationen bör bland annat ekonomisk ersättning ges till markägare som sparar skog. Ersättningen bör utgå från tidsfaktorn, det vill säga bli högre ju långsammare träden växer. Det finns liknande ekonomiska modeller, men då för kolbeskattning i förhållande till riskerna för överskridande av klimatmässiga tröskelnivåer.

Ståhl kritiserar även SVT för att man inte följt upp en publikation i tidskriften Nature, som handlar om satellitbaserade skattningar av avverkningsnivåerna i Sverige och andra Europeiska länder. Men i uppföljningsartikeln anger författarna att den nya korrigerade skattningen enbart marginellt skiljer sig från de ursprungliga, de nya beräkningarna stöder antagandet om ökad area kalavverkad yta. Om det stämmer kan utsläppen av växthusgaser vara större än de cirka 80 miljoner ton per år som jag angav i mitt inlägg i SVT, då den siffran utgår från Riksskogstaxeringens data.

Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå universitet.

Läs tidigare inlägg i debatten här:

Göran Ståhls forskarkommentar: ”Bra att det pratas om skogen, men utgå från korrekta fakta”

SVT Vetenskaps replik: ”Det råder oenighet i forskarvärlden”

”Bra att det pratas om skogen, men utgå från korrekta fakta”

Skogens roll i framtidens klimatomställda samhälle är en högaktuell fråga.

2021-10-06

”Det råder oenighet i forskarvärlden”

SVT Vetenskaps Anna Schytt bemöter kritiken mot ”Slaget om skogen” från SLU-forskaren Göran Ståhl.  

2021-10-07

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

6

Kommentarer

Stig-Olof Holm har rätt i precis varenda bokstav han skriver.
Mycket klarsynt och pedagogiskt.
När ska SLU, Skogforsk och Skogsindustrin bli lika vetenskapliga?

Hej Stig-Olof,

Tack för att du utvecklar dina beräkningar, och vid tillfälle kan vi kanske träffas för att gå på djupet i skillnader mellan dina beräkningar och de beräkningar SLU gör för Sveriges klimatrapportering inom LULUCF-sektorn. För att inte debatten ska bli svår att följa är det dock angeläget att utgå från de begrepp och de metoder som IPCC anvisar, efter många års utredningsarbete av internationella experter och fastställda vid partsmöten till klimatkonventionen.

LULUCF står för "land use, land-use change, and forestry". Översatt till svenska blir det "markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk". I Sverige är det just skogsbruket som står för huvudparten av såväl upptag som utsläpp av koldioxid inom LULUCF-sektorn och det är viktigt att beakta att det sätt på vilket skogsbruk bedrivs påverkar såväl utsläppen som upptagen av koldioxid. När SVT redovisar att utsläppen av koldioxid, men inte upptagen, ska hänföras till "skogsbruk" går det därför på tvärs med vad som överenskommits inom konventionsarbetet.

Göran Ståhl,
jag hänger inte med i din logik. Du påstår att SvT inte redovisade skogens upptag, men där har du fel för det var precis vad de gjorde.
Jag begriper inte vad du hänger upp dig på. Även SLUs lulucf-beräkningar bekräftar skogsindustrins stora utsläpp.
Ni redovisar ju utsläpp minus absorption som blir ca 38 Mton. Upptaget ligger på 140-160 Mton varifrån vi kan se de stora utsläppen.
Vad är det du vänder dig emot? Allt är ju klarlagt av SLU, SvT och Holm. Ni är rörande överens. Vart vill du komma?

Hela Stig-Olofs resonemang om det förträffliga att upphöra att bedriva, skogsbruk bygger på förhoppningen att råvaror till de produkter som har sitt ursprung i Svensk skog inte ersätts av råvaror från andra länders skogar eller fossila råvaror .
Det förefaller väl optimistiskt att tro att folk plötsligt klarar sig utan hygienprodukter, förpackningar av allehanda slag, trävaror för byggnation, biobränsle för uppvärmning av bostäder och offentliga lokaler.
Konsekvenserna blir att skogsnäringen i Sverige går under och därmed möjligheterna att leva på stora delar av Sveriges landsbygd.
De produkter som har sitt ursprung i Svensk skog ersätts av andra länders råvaror och importeras istället.
Någon minskning av koldioxidutsläppen sker inte men väl en flyttning av utsläppsstället.
När man försöker förstå Stig-Olofs resonemang underlättar det om man vet att han har ett långvarigt engagemang i föreningen Skydda Skogen.
Han har varit talesperson för den organisationen och detta kan ha en icke obetydlig inverkan.

Men du medger ju här att skogsbruket är klimatskadligt. Borde du inte då problematisera kring det? Vi har ju tydliga politiska mål för utsläppen som ska uppnås nationellt. Då måste väl skogsbruket bidra till de målen.

Vad gäller skogsbrukets klimatskadlighet får man konstatera att det sätt vi bedrivit skogsbruk har fördubblat volymen rotstående skog de senaste 100 åren och den utvecklingen fortsätter.
Detta har bundit mycket stor mängd av den kol som är i nutida cirkulation .
Dessutom har vi byggt upp en industri i världsklass som använder råvaror från skogen.
En stor del av de nyttigheter som denna industri producerar ersätter nyttigheter som i annat fall har fossila kolväten som råvara.
Huruvida ovan beskrivna sakförhållanden är bra eller dåligt får var och en fundera över allt efter kunnande o förstånd.
I sammanhanget bör beakta att luftburna gaser
Har ett globalt rörelsemönster och jorden har fler länder än Sverige.
Vi har t.ex ett land som Kina där mycket av vad som konsumeras i Sverige produceras .
Det är i sammanhanget berikande att titta lite på hur mycket Kina frigör co2 och om det är fossil källa eller cirkulerar man nutida kol.
Det kan också intressera om man tänker öka eller minska volymen fram till 2030

Lägg till kommentar