Annons

Många händer stäcks fram i cirkel och möts

 Social tillit fungerar som samhällets smörjmedel. Vi blir exempelvis mer benägna att betala skatt om vi litar på att andra inte myglar för att själva slippa undan.

Bild: 
Getty Images

Stabil tillit även i multikulturella kommuner

Att ett samhälle är etniskt blandat innebär inte en lägre tillit mellan invånarna. Det konstaterar svenska forskare i en rapport som går på tvärs med internationella rön.

Annons

Publicerad:

2020-06-17

Ju större den etniska mångfalden är i ett samhälle, desto lägre är samtliga invånares mellanmänskliga tillit. Så lyder den amerikanska professorn i statsvetenskap Robert Putnams kontroversiella insnärjningsteori från 2007.

För att ta reda på om tesen håller i Sverige har forskare vid Göteborgs universitet ägnat frågan ett helt kapitel i den årliga SOM-rapporten, som sedan 1986 analyserat svenskarnas attityder och beteenden kopplat till samhällsutvecklingen.

Stort statistiskt underlag

Studien innefattar alla Sveriges kommuner under perioden 1996 till 2018. Data om antal utrikesfödda hämtades från SCB, medan data om tillit hämtades från tidigare SOM-rapporter, med totalt 116.000 deltagare.

Studien visade att sambandet mellan etnisk mångfald och social tillit i Sverige är mycket nära noll. Andelen höglitare (de som litar på andra i hög grad) är i princip lika stor i alla kommuner. För hela Sverige ligger andelen höglitare i genomsnitt på 57 procent, jämfört med 58 procent 1996.

– Vi har mätt alla utrikes födda över huvud taget, oavsett land eller när de kom till Sverige. Det är grova mått, men vi har måtten för 290 kommuner och i Sverige har ingen tidigare gjort en mätning på det här sättet förut, säger Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och en av studiens huvudförfattare.

Det finns små tecken på att tilliten i några svenska kommuner minskat i takt med att fler invandrare bosatt sig där. Dessa tendenser ökar marginellt efter flyktingkrisen 2015, men samtliga tendenser är på det stora hela extremt svaga. Det handlar om effekter som i många fall är så små att de skulle kunnat orsakas av slumpen.

Ändå bör de tas på allvar, säger forskarna. Medan tilliten i USA rasat från 70 till 30 procent sedan 1970 har de nordiska länderna länge utmärkt sig med hög och stabil tillit över tid. I SOM-rapporten lyfts frågan om de svaga tendenserna åt Putnams håll skulle kunna vara början på en ny nordisk trend.

Social tillit ger ekonomiska vinster

Att forskare intresserat sig för social tillit beror på att det fungerar som ett sorts smörjmedel i samhället.

– Det ger ekonomiska vinster, allt går smidigare och effektivare i ett samhälle där vi litar på varandra. Vi behöver inte ha lika mycket advokater, eller snegla över axeln hela tiden. Det är väldigt mycket som är positivt, säger Sören Holmberg.

Den nya rapporten bekräftar dock en dyster utveckling som synts i de senaste SOM-rapporterna: att klyftorna i tillit tycks öka. Andelen höglitare är bland unga, lågutbildade, arbetslösa och personer med dålig hälsa bara omkring 40–45 procent, långt under genomsnittet. I dessa grupper har andelen höglitare dessutom minskat något sedan 1996. 

Skulle minskningen kunna bero på att människor förargas över det multikulturella samhället på distans – även om de själva bor i en etniskt homogen kommun?

Det har vi inte testat, så jag vill inte själv vara med och säga varken bä eller bu om den hypotesen, säger Sören Holmberg. 

Rapport: Regntunga skyar

SOM-rapporten ”Regntunga skyar” publiceras i sin helhet den 25 juni. Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är en av studiens huvudförfattare.

Sören Holmberg.

Bild: 
Ola Kjelbye

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.