”Sverige hittar alla möjliga kryphål i EU:s naturskyddslagar”

Skyddet för den biologiska mångfalden riskerar att försvagas under Sveriges ordförandeskap i EU, menar SLU-forskaren Guillaume Chapron. Nu varnar han för konsekvenserna.

Publicerad
svensk tallskog

Som enda land har Sverige motsatt sig Europakommissionens lagförslag för den biologiska mångfalden. Enligt forskaren Guillaume Chapron är det för att skydda det svenska skogsbruket.
Bild: Getty images

I en debattartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science beskrivs Sverige som allt annat än ett föregångsland när det kommer till miljö- och klimatfrågor. Guillaume Chapron är forskare på Grimsö forskningsstation som tillhör ekologiinstitutionen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han riktar skarp kritik mot landets miljöpolitik.

Guillaume Chapron
Guillaume Chapron är forskare på Grimsö forskningsstation, SLU.
Bild: Privat

1 | Vad fick dig att skriva den här texten?

– I juni presenterade Europakommissionen ett nytt lagförslag i syfte att stärka skyddet för den biologiska mångfalden inom EU. Det är första gången på 30 år som ett sådant ramverk har presenterats. Förslaget är dessutom ambitiöst eftersom det innehåller bindande mål för att restaurera skadade ekosystem. Som enda land har Sverige motsatt sig förslaget av oro för att skogsbruket ska påverkas negativt. I sin kommentar skriver man att skogsbruket regleras bättre på nationell nivå.

2 | Vilka problem ser du med detta?

– I början av 2023 tar Sverige över det roterande ordförandeskapet i EU under sex månader. Det är troligt att man kommer att försöka stoppa eller försvaga förslaget, vilket lär få en rad negativa följdeffekter. Om lagförslaget nekas är det min bedömning att den biologiska mångfalden kommer att fortsätta minska i Europa.

Sverige ses ofta som ett föregångsland i miljö- och klimatsammanhang. Vad tänker du om det?

– Ja, Sverige har lite stjärnstatus och väldigt bra rykte. Jag ville skriva till mina europeiska kollegor och förklara för dem att detta rykte som moralisk supermakt inte är berättigat när det gäller naturskydd. Tvärtom skulle man kunna säga att det är en slags svensk innovation att hitta alla möjliga kryphål i de europeiska naturskyddslagarna.

4 | Vilka reaktioner har du fått?

– Än så länge har jag främst fått några mejl från kollegor. Jag har dock förstått att den akademiska friheten är något begränsad i Sverige. I andra europeiska länder, som i Frankrike, finns det en tradition av debatt på ett helt annat sätt. Oenigheter är ett sätt att utvecklas, inte ett hot mot den sociala ordningen. För mig är det uppenbart att den svenska konsensuskulturen gör att skogsindustrin kan behålla ett oproportionerligt inflytande över svensk politik.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

5 | Riktar du din kritik mot den nya eller den gamla regeringen?

– Under sin allra första dag valde den nya regeringen att lägga ner Miljödepartementet. Den tidigare majoriteten i riksdagen gjorde dock inte heller så bra ifrån sig och uttryckte sig negativt om det nya lagförslaget. När det gäller biologisk mångfald gick den förra regeringen bakåt i rätt riktning, nu går den nya regeringen framåt i fel riktning.

Forskning & Framsteg har sökt miljöminister Romina Pourmokhtari för en kommentar på kritiken men inte fått svar.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor