Annons

Genom att analysera innehållet av magnesium och mangan i torskens så kallade hörselstenar, kan forskarna se om fisken har varit utsatt för syrebrist.

Bild: 
Ann-Katrin Hallin, SLU

Syrebrist gör torsken i Östersjön mager

Syrebristen i Östersjön försämrar torskarnas hälsa och gör dem magrare. Det visar en ny studie av hörselstenar, ”fiskarnas svarta lådor”.

När syrefattiga områden breder ut sig trängs torskarna ihop på en mindre yta. Syrebrist och döende bottnar leder också till att de får mindre mat eftersom de bottenlevande djuren minskar. Dessutom stressas torsken rent fysiologiskt av att befinna sig i en syrefattig miljö, visar den nya studien som publicerats tidskriften Biology Letters.

Hörselstenar – torskarnas "svarta låda"

Karin Limburg som är gästprofessor vid Sveriges Lantbruksuniversitet har studerat torskens hörselstenar och liknar dem vid ett flygplans svarta låda. Hörselstenarna lagrar in ämnen från vattnet och samlar på så vis in data om miljön som fisken rör sig i.

Forskarna har studerat hörselstenar från torskar som fångats i Östersjön mellan åren 1990 och 2017. Genom att analysera innehållet av magnesium och mangan i hörselstenarna kan de se om fisken varit utsatt för syrebrist. Resultaten visar att det finns en koppling mellan torskens kroppskondition och syrebrist i vattnet, och att torskar som är magra utsatts för mer syrebrist under sitt liv. Torskar undviker inte helt syrefattiga miljöer, utan jagar där trots att det äventyrar deras hälsa, enligt Karin Limburg.

Delar av Östersjön har kronisk syrebrist

Omkring år 2000 skedde en plötslig förändring i Östersjön och stora delar är sedan dess drabbade av kronisk syrebrist. Just i torsk fångad efter 2000 ser forskarna en tydlig koppling mellan torskens fysiska kondition och syrebrist.

Torskarna i östra Östersjön visar hur ett bestånd kan kollapsa på grund av en kombination av miljöfaktorer och överfiske. Syrebristen och den försämrade hälsan hos torsken verkar också göra den extra känslig för andra faktorer som brist på föda, predation från säl, parasitangrepp och konkurrens om föda från andra fiskarter, enligt Michele Casini, professor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.