Test av kortare arbetsvecka gav bättre hälsa – utan försämrat resultat

Kortare arbetsveckor har varit ett hett ämne under början av 2026. I februari presenterade fackförbunden i LO sin nya idé: kortare arbetstid men med bibehållen lön. De begärde förhandling med arbetsgivare i Svensk Näringsliv, men de sade nej. Frågan om kortare arbetstid har även undersökts av forskningen och nu har Karlstads universitet presterat en ny rapport i samarbete med . 

Under sex månader arbetade de anställda endast 80 procent men fick 100 procent lön och skulle leverera samma resultat som tidigare. Metoden kallas 100/80/100 och har testats på elva arbetsplatser i ett svenskt-norskt forskningsprojekt. 

Resultatet visade att de anställda sov bättre och skattade sin allmänna fysiska och psykiska hälsa bättre. Det kanske inte är så förvånande, säger forskningsledaren Lena Lid Falkman på Karlstads universitet – men det fanns fler fördelar. 

– Det är också intressant att saker som arbetsförmåga, jobbtillfredsställelse och problemlösningsförmåga blir bättre – så att man blir bättre på jobbet, säger hon.

Alla deltagare lyckades leverera minst samma mängd och kvalitet och företagen i undersökningen visade en högre vinst jämfört med samma period året innan. Hur är det möjligt? 

– När man vet att man inte har så många timmar kvar innan man får gå hem, då orkar man köra på lite hårdare, säger Lena Lid Falkman.

Men det är inte hela förklaringen. Utöver enskilda insatser berättar Lena Lid Falkman att flera av arbetsplatserna gjorde större förändringar i sin organisation för att hinna med arbetet på kortare tid. 

Innan experimentet började fick deltagarna lägga upp en plan och testa hur en kortare arbetsvecka skulle fungera. Chefer och i viss mån medarbetare fick avgöra om det passade bäst att arbeta en dag mindre i veckan eller arbeta kortare dagar. De nya planerna resulterade bland annat i omlagda scheman och färre möten. Ett energibolag lyckades effektivisera sina rutter kraftigt och sparade både tid och pengar. 

Effektiviseringar på arbetsplatser gynnar i första hand verksamheten, men här får även medarbetarna ett tydligt incitament att effektivisera, i form av kortare arbetstid.

– Nu fanns det en morot för medarbetare att jobba smartare, för de fick också ut något av det, säger Lena Lid Falkman.

Idén till forskningsprojektet kommer från intresseorganisationen 4 day week global som började i Australien och Nya Zeeland. När projektet togs till Sverige kopplades Karlstads universitet in som finansierade och drev forskningen. 

Utöver företag och två välgörenhets- och lobbyorganisationer deltog även flera offentliga verksamheter i experimentet. Socialförvaltningen i Göteborg hade länge haft problem med mycket hög personalomsättning, alltså att personalen slutar. Det är ett tufft jobb med hög psykisk påfrestning, berättar Lena Lid Falkman. Men under experimentet hade personalen fyradagarshelg varannan vecka och personalomsättningen och sjukskrivningarna minskade. 

Samtidigt poängterar Lena Lid Falkman att rapporten har sina begränsningar. Forskarna har inte haft någon kontrollgrupp och alltså inte jämfört deltagarna med arbetsplatser som inte gör arbetstidsförkortning. På det sättet kan man inte utesluta att förändringarna, som vinst och personalens mående, beror på något annat.

– Man ska tolka de här resultaten med försiktighet. Det är ett begränsat urval, begränsad tid och frivilligt deltagande från organisationerna, säger Lena Lid Falkman.

Anders Forslund är professor emeritus i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han stämmer in i Lena Lid Falkmans försiktighet men tycker att rapporten är intressant. Det faktum att rapporten är ett samarbete mellan universitet och en intresseorganisation är i detta fall inget uppenbart problem, menar han. Men han tillägger att det alltid finns en risk att intresseorganisationers agenda styr forskning åt deras håll.

Diskussionen om en kortare arbetsvecka har pågått länge och uppmärksamheten ökar, menar Anders Forslund. Frågan har även rört sig in mot politiken där eventuella svårigheter kan vänta, resonerar han.

– Det är väldigt osannolikt att one sizes fits all utan förmodligen är det effektivare att den här typen av förändringar sker via kollektivavtal snarare än lagstiftning, säger Anders Forslund. 

Lena Lid Falkman håller med och understryker också att de inte tittat på arbetstidsförkortning på ett samhälleligt plan i rapporten. 

– Jag kan inte säga vad som händer med bnp, säger hon.

Däremot finns det anledning att tro att rapportens positiva resultat stämmer, menar Lena Lid Falkman. Det största kvittot är att alla utom en deltagare valde, på olika sätt, att fortsätta med kortare arbetsveckor efter sex månaderspiloten. 

– Vi fortsätter, dels så följer vi de här verksamheterna som har börjat och sen tar vi emot fler arbetsplatser och hoppas på att få in ett större underlag.