Trump närmar sig ett allt starkare Mexiko – trots hård retorik

Mexikos nyvalda president Claudia Sheinbaum var den första statschef som ringde till Donald Trump för att gratulera honom till vinsten i det amerikanska presidentvalet. Enligt nyhetsbyrån AP underströk Donald Trump under samtalet vikten av att säkra gränsen mellan länderna.

Claudia Sheinbaum tillträdde som president i Mexiko fem veckor före presidentvalet i USA. Hon kommer från samma parti som sin företrädare Andrés Manual López Obrador, även kallad AMLO, men anses generellt vara mer ideologiskt förankrad till vänster än AMLO som var mer pragmatiskt lagd.

Under sin valkampanj har Donald Trumps mantra varit att gränsen mot Mexiko måste stängas för att inte bara stoppa migranterna som vill komma in i USA, utan också narkotikasmugglingen. Han har hotat med kraftigt höjda tullavgifter om inte Mexiko stoppar flödena och har även pratat om att sätta in amerikansk militär på mexikanskt territorium för att bekämpa kartellerna.

Andrés Rivarola Puntigliano är professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet. Han säger att Donald Trumps tuffa retorik framför allt handlar om amerikansk inrikespolitik, snarare än relationerna med Mexiko.

Men han tycker att Donald Trumps retorik under årets valkampanj varit långt ifrån lika hård som senast han blev president, 2016.

– Retoriken 2016 var väldigt annorlunda. Då var han fientlig inställt mot frihandelsavtalet NAFTA och mexikaner i allmänhet. Han talade om bad hombres och gav sig till och med på det spanska språket. Något sådant har så vitt jag vet inte förekommit denna gång. Däremot är man mån om att Kina inte använder Mexiko som språngbräda in i USA, säger Andrés Rivarola Puntigliano.

Förra året gick Mexiko om Kina som USA:s främsta handelspartner i fråga om import. I Mexiko är man väldigt beroende av USA för sin export och den kinesiska importen växer stadigt. Förra året var Mexikos näst främsta handelspartner i fråga om import Kina.

Donald Trump har hotat med tullar på upp till 60 procent för kinesiska varor, men så länge den kinesiska exporten till Mexiko ökar finns det en potentiell bakdörr in på den amerikanska marknaden.

– USA kommer att vilja stänga ute Kina från att investera i Mexiko eftersom kineserna vill nå den amerikanska marknaden den vägen. Samtidigt är Mexiko väldigt mån om sin suveränitet så det kommer att bli en maktkamp. Frågan är hur långt USA är berett och kan gå, säger Andrés Rivarola Puntigliano.

Han menar att mexikanerna kommer att försöka behålla så mycket manöverutrymme de kan då de gynnas av investeringar från andra länder än USA.

– Det ger arbetstillfällen och hjälper Mexiko att kopplas in i större varukedjor, säger Andrés Rivarola Puntigliano.

Samtidigt vill Mexiko diversifiera sin handel. Den mexikanska ekonomi har växt de senaste åren, inte minst tack vare en expanderande tillverkningsindustri som man vill att fler länder och företag investerar i, enligt Carolina Persson, som doktorerar i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Bara några dagar efter valet i USA tecknade Toyota ett jätteavtal med Mexiko för att investera i bilfabriker. Toyota vill sälja bilarna till Kina och i Mexiko finns både sakkunskap och erfarenhet av att bygga bilar, även om bilarna inte ska just till den amerikanska marknaden, säger hon.

Under en genomgång av Mexikos ekonomiska utveckling vid ett seminarium på ABF i Stockholm i november, visade Carolina Persson hur i stort sett alla makroekonomiska parametrar pekar på en stark mexikansk ekonomi. Sysselsättningen, valutareserven och de utländska investeringar ökar samtidigt som fattigdomen och den ekonomiska ojämlikheten minskar, även om den senare är fortsatt hög.

– Mexiko är den näst största ekonomin i Latinamerika. Levnadsstandarden har blivit bättre, statsskulden har börjat vända nedåt och ligger i dag i nivå med Sveriges och den mexikanska peson har stärkts gentemot dollarn de senaste sex åren. Det säger verkligen mycket, säger Carolina Persson.

Mexiko är inte samma land som när Donald Trump kom till makten 2016. Carolina Persson förklarar utvecklingen med den tidigare presidenten AMLO:s krafttag mot korruptionen, satsningar på infrastruktur och sociala program för såväl äldre som barnfamiljer, höjda minimilöner och ett bättre investeringsklimat för tillverkningsindustrier som har gett arbeten.

Utvecklingen hänger också ihop med frihandelsavtalen mellan Mexiko, USA och Kanada. Donald Trump var en stark motståndare till frihandelsavtalet NAFTA från 1994, och lade grunden för det omförhandlade avtalet USMCA som trädde i kraft 2018. Inom ramen för båda dessa avtal har nearshoring blivit en växande trend, det vill säga att amerikanska företag förlägger tillverkningsindustrier i Mexiko i stället för länder i till exempel Asien.

Andrés Rivarola Puntigliano säger att USA och Mexiko blivit alltmer bundna till varandra.

– Det har gått så pass långt att ingen kommer att tjäna på att bryta upp den relationen. Mexiko behöver USA som marknad och USA behöver Mexiko för att fortsätta kunna driva en konkurrenskraftig industri. För i och med att man kopplar bort Kina som var en viktig produktionsmarknad för amerikanska företag, är Mexiko det närmaste där man kan ha lägre löner för att kunna fortsätta konkurrera. Däremot tror jag det kommer bli en hel del konflikter kring hur man utformar den här relationen, säger Andrés Rivarola Puntigliano.

Utöver relationen med Kina är narkotikasmugglingen och migrationen de två stora stötestenarna. Både Carolina Persson och Andrés Rivarola Puntigliano anser att dessa två utmaningar bara kan lösas av USA och Mexiko tillsammans. Antalet mexikaner som migrerar minskar i takt med att situationen i hemlandet förbättras, men området från Panama i söder till Mexiko i norr är numer en genomfartsled för migranter från hela världen på väg till USA. Kartellernas makt bygger i mångt och mycket på svaga statliga mexikanska institutioner, efterfrågan på narkotika i USA och EU och en ständig tillförsel av vapen från USA.

För att ta itu med korruptionen och kriminaliteten pågår just nu en stor reform av det mexikanska domstolsväsendet där antalet domare minskas och väljs för kortare mandatperioder i allmänna val. De får också kraftigt sänkta löner och pensionsförmåner. Senare ska även Åklagarmyndigheten reformeras.

Reformer och stark ekonomi till trots oroas Carolina Persson av en expansiv finanspolitik i USA som kan leda till både högre inflation och högre räntor med negativ effekt på den mexikanska peson.

Samtidigt tror Andrés Rivarola Puntigliano att om USA:s konflikt med Kina och andra länder inom Brics-samarbetet fortsätter kommer USA inte att ha något annat val än att öka integrationen med Mexiko – och då har Claudia Sheinbaum stora möjligheter att påverka utgången.