Utlandsfödda mobbas oftare på jobbet

Forskare vid Linköpings universitet har kartlagt mobbning på svenska arbetsplatser kopplat till var i världen personer är födda. Ju längre avståndet till Sverige var, särskilt det kulturella avståndet som exempelvis kan handla om världsåskådning och traditioner, desto högre blev risken att bli utsatt. Utlandsfödda löper generellt sett dubbelt så hög risk att utsättas för mobbning som svenskfödda. De som härstammar från Afrika, Sydamerika och Asien löper tre till fyra gånger högre risk, enligt studien som publicerats i The International Journal of Human Resource Management.

– Det är tusentals personer som går till jobbet varje dag och vet att de kan få elaka kommentarer eller stängas ute från den sociala gemenskapen, bara för att de inte är födda i Sverige. Nu har vi det svart på vitt, säger Michael Rosander, biträdande professor i psykologi vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.

Arbetsrelaterad och personrelaterad mobbning

Att bli behandlad illa på sin arbetsplats, så kallad kränkande särbehandling, kan handla om enstaka händelser. För att kalla det mobbning ska den negativa behandlingen vara systematisk och pågå över tid.

Forskarna har delat upp mobbningen i två kategorier – arbetsrelaterad och personrelaterad. Arbetsrelaterad mobbning handlar om att exempelvis bli fråntagen vissa uppgifter, övervakas mer eller få mindre ansvar. Personrelaterad mobbning handlar om att utsättas för förlöjliganden som person, bli ignorerad eller utesluten ur den sociala gemenskapen.

Risken för arbetsrelaterad mobbning var densamma för utlandsfödda som svenskfödda, medan den personrelaterade var upp till fyra gånger så stor. Resultatet förvånade Michael Rosander.

– Jag hade farhågan att det skulle vara en högre risk för utlandsfödda generellt, men inte att den skulle vara så tydligt personrelaterad. Det är skrämmande siffror och visar att det är många som riskerar att behandlas mycket illa på sina arbetsplatser.

Vad tror du att det beror på?

– Vi människor utesluter lätt andra som inte upplevs passa in, eller som vi kategoriserar som de till skillnad från vi. Vi kallar det för ”rovjaktsmobbning” eller predatory bullying – det spelar inte så stor roll vad du gör, du kan bli ett tacksamt mål för frustration ändå. Ju mer olik du är normen, desto större risk att bli utsatt.

Är det en form av rasism vi ser här?

– Det kan möjligen vara så i vissa fall, men i denna studie har vi inte undersökt de som mobbar och varför de mobbar, vi har undersökt offren. Och vi vet att minoriteter i olika former kan vara mer utsatta – som manliga sjuksköterskor till exempel. Oavsett hur en minoritet ser ut kan minoriteten bli en enkel måltavla för frustration och mobbning. Det finns alltså inget enkelt svar på frågan och det behövs mer forskning.

Michael Rosander har forskat länge om mobbning i arbetslivet. Den nya studien är unik i sitt slag både utifrån att den bygger på ett representativt urval och att studien via Statistiska centralbyrån, SCB, har fått tillgång till information om födelseland.

Vad kan vi göra åt problemet?

– Vad gäller arbetsplatsen är det viktigt med tydlighet, att vi alla vet vad vi förväntas göra. På en arbetsplats med otydliga ansvarsområden och mål finns det större risk för konflikter. Sedan behöver vi lyfta in dessa frågor i det vanliga arbetsmiljöarbetet. Hur ska vi bete oss mot varandra? Hur ska vi prata och hantera olika situationer?

Kan resultatet handla om att utrikesfödda jobbar på arbetsplatser med sämre arbetsmiljö generellt?

– Nej, vi har gjort en sådan koll och såg ingen skillnad mellan hur svenskfödda och utlandsfödda beskrev sina arbetsplatser utifrån ett antal viktiga organisationsfaktorer. Så det handlar inte om att det generellt finns ett större missnöje med jobbet eller arbetsplatsen.

Risken för mobbning på jobbet är alltså högre för den som är utrikesfödd, men även svenskfödda riskerar att utsättas i relativt hög utsträckning, enligt Michael Rosander. Ungefär fyra procent av alla svenskfödda och nio procent av alla utrikesfödda är utsatta för mobbning med allvarliga risker för hälsa och mående.

Norge bäst på att förebygga mobbning

Att jämföra siffrorna med statistik från andra länder är svårt. I Norge, det land som enligt Michael Rosander generellt sett är bäst på att motverka mobbning i arbetslivet, har man inte forskat på mobbning kopplat till arbetstagarnas födelseland.

– Mätmetoder och definitioner är olika, men även arbetsplatskultur, exempelvis acceptansen för hur elak en chef får vara. Vi är nog inte sämst i klassen, men det väldigt många i Sverige som mår dåligt på grund av mobbning på jobbet.

Vad kan vi lära oss av Norge?
– De har haft fokus på frågorna länge och har också fått igenom en del reformer i arbetslivet. Men nu har även Mynak (Myndigheten för arbetslivsforskning, red anm) nya riktlinjer på gång vad gäller mobbning i svenska arbetslivet, som släpps i maj. Så nu hoppas vi på en Norgeeffekt även i Sverige.